Skärpt ton: – Licensjakten ett brott mot EUs miljölagstiftning

Etappmålet på högst 210 vargar är oförenligt med EU:s regelverk. Sverige har dessutom brutit mot lagstiftningen genom att tillåta upprepade licensjakter på en strikt skyddad och hotad djurart utan begränsningar.


I samband med förra årets licensjakt på varg anmälde fyra miljöorganisationer Sverige till EU-kommissionen. EU ger nu miljörörelsen rätt på de viktigaste punkterna. Licensjakten på varg bryter mot EUs naturvårdslagstiftning.
– Det är allvarligt att frågan måste gå så här långt och ett misslyckande för regeringens vargpolitik, säger Peter Westman, naturvårdschef på WWF.
– Vi välkomnar kommissionens beslut. Det är av stort värde att ärendet granskas noga från kommissionens sida, eftersom det saknas möjligheter till rättslig prövning av jaktärenden i Sverige, säger Svenska Rovdjursföreningens generalsekreterare Ann Dahlerus.
I över ett år har EU och regeringen haft en dialog om licensjakten på varg. Samtidigt har WWF, Naturskyddsföreningen, Svenska Rovdjursföreningen och Djurskyddet i Sverige försett EU-kommissionär Janez Potočnik med fakta och information om den svenska vargstammen.
– Det är förvånande att miljöministern har stått fast vid sin linje trots den hårda kritiken från EU. EU-kommissionen anser att Sverige ännu inte har anpassat sin politik för skydd av utrotningshotade vargar i linje med EUs regler om naturskydd, säger Tom Arnbom, rovdjursansvarig på Världsnaturfonden WWF.
Nu skickar EU-kommissionen ett motiverat yttrande till Sverige med uppmaningen att ändra vargpolitiken. Regeringen har två månader på sig att svara. Om det misslyckas riskerar Sverige att dras inför EU-domstolen.
– Regeringen måste nu ta sig ur den återvändsgränd den hamnat i. Den måste söka lösningar som inte är oförenliga med EU:s lagstiftning. Den måste stå upp för att Sverige ska ha en livskraftig vargstam och börja arbeta utifrån en sansad och realistisk bild av hur opinionen i vargbygderna ser ut och hur stora problem vargen faktiskt orsakar. Att låta ärendet gå vidare till EU-domstolen skulle bara förlänga och fördjupa motsättningarna i Sverige ytterligare, säger Dahlerus.

Oenigheten gäller bland annat fyra områden:

  • Upprepad licensjakt på en strikt skyddad och hotad art utan att villkoren för undantag i EU-lagstiftningen uppfylls.
  • Effektiva åtgärder för att åtgärda inaveln genom att naturlig vargmigration till Sverige underlättas eller aktiv förflyttning av vargar.
  • Att ta fram en godkänd förvaltningsplan för vargen som ska genomföras
  • Begränsningen av antalet vargar i Sverige till 210 individer
  • EU-kommissionens pressmeddelande

    Carlgren kommenterar EUs beslut

    Dagens Industri en av alla tidningar som skev om saken under dagen

    En skyddsjakt kommer allt närmare för Rialavargarna

    Några närkontakter för många, har de blivit för mycket även för myndigheterna? Denna vecka avgör Naturvårdsverket revirets framtid.


    Naturvårdsverket synar Rialavargarna.
    Den här vecka, kanske redan i dag onsdag, beslutar verket om vargarna i Riala ska få leva eller om det blir skyddsjakt. Länsstyrelsen har i ett tillägg in sin tidigare remiss i princip sagt att man inte blir överraskad om Naturvårdsverket ger klartecken till skyddsjakt. Flera händelser den senaste tiden har satt fokus på vargarna i Riala.
    Och nu har även Viltskadecenter kompletterat sitt tidigare svar till Naturvårdsverket efter Länsstyrelsens komplettering. Viltskadecenter är tydligare än Länsstyrelsen och föreslår Naturvårdsverket att ge tillstånd för skyddsjakt på en varg.
    VC anser att vargarna gått fått långt och att de nu är nära stadiet där man kan börja prata om en tillvänjning till människor. Man slår fast att deras beteende så är långt är oacceptabelt.
    Men man säger också att det inte skulle vara fel att innan skyddsjakten dras igång gör försök att skrämma dem med gummikulor och knallskott. Man ger också Verket detaljerad instruktion hur en skrämselattackerna ska sättas in och när.
    Redan vid nästa oönskade händelse ska man slå till tycker Viltskadecenter.

    Det som talar för att reviret förblir intakt är dels att man inte säkert vet vilken varg som är den skyldige och del att det finns valpar i reviret som behöver båda sina föräldrar. Skjuter man tiken, dör valparna, skjuter man hanen behöver tiken lätta byten vilket då kommer att drabba tamdjur och förhållandena människa tamdjur och varg kan komma att förvärras.

    Problemet för reviret är att vargar som ständigt är nära människor tappar sin naturliga skygghet.
    Frågan är om reviret skulle getts möjligheten att etablera sig över huvud taget.

    Intervju

    Vargtikens revir från Idre ner till Trängsletdammen

    Så här såg det ut när hon sövdes och fångades in för två och en halv månad sedan.

    Uppdaterad 12 juni
    Den finskryska vargtiken har bestämt sig, Särna/Idre-området verkar bra för ett revir.
    Efter att ha befunnit sig i GPS-skugga fram till förra lördagen då hennes positionen var sex mil söderut vid Österdalälven är hon nu tillbaka uppe vid Idre. Som det ser ut så här långt är det område hon rör sig inom ett helt normalt revir på ca 12 kvadramil.
    När hon gick söderut i slutet av förrförra veckan och vi fick en position strax nordöst om Trängseltdammen gav hon intrycket att vara på vandring bort från fjällområdet. Så var alltså inte fallet. Istället tyder nu hennes vandringar inom norra Dalarna på att hon börjar se området som sitt kommande revir. Under de senaste dagarna har detta blivit allt mer uppenbart att så är fallet.
    Men eftersom norra Dalarna i stor utsträckning ingår i renbetesområdet finns inte någon framtid för henne här. Inga vargrevir i renområdet gäller politiskt för tillfället. Två samebyar har sina vinterbeten i precis det område hon gått in, Idre ny sameby och Ruvhtens sameby. Den senare är baserad i Tännäs i Härjedalen.
    Dagarna innan hon vände söderut hade Naturvårdsverket höjd beredskap för en eventuell ny flytt av henne. Nu har man återgått till normalt bevakning. Men givetvis har man daglig koll på henne.
    När hon för två veckor sedan kom in i norra Dalarna och stannade upp söder Idre sameby gick samebyn ut med en varning: ”Närmar hon sig kalvningen använder vi oss av §28”. Naturvårdsverket programmerade då om hennes sändare att ge position en gång i timman.
    – Det kan inte uteslutas att vi kommer att flytta henne igen om det blir problem och om det är möjligt att fånga in henne på barmark, sade då Maria Ågren, generaldirektör för Naturvårdsverket.
    Flyttmöjligheten bekräftades förra måndagen av verket. Men man ville avvakta eftersom hon inte gjorde något som försvarade en sådan åtgärd. Och hittills har hon norrut vänt på kanten till renarnas sommmarbete i Grövelsjöfjällen.

    Krokig väg
    Man får beundra tiken, hon har avverkat drygt 100 krokiga mil sedan hon släpptes i Kilsbergen i slutet av mars. Efter några dagar i Kilsbergen började hennes långa vandring som tog henne diagonalt över Värmland, in i Norge ner mot Oslo, en ny kurs sydöst mot Dalsland, och plötsligt norrut igen och nu på stadig kurs som tog henne upp till Femunden där hon gjorde en sväng på ”fel” sida av sjön innan hon insåg detta och svängde söder ner mot Femundsende och vidare österut in på svenska sida av riksgränsen.
    Där låg hon några dagar innan hon tog ny sats med kurs Tåssåsens samebys vinterbetesområde nordöst om Sveg. Efter några dagar inne i Jämtland vände hon plötsligt och i hög fart tillbaka till området i norra Dalarna där hon uppehöll sig när hon återvänt till Sverige.

    Här är den finskryska vargens hela vandringsväg från utsläppet i Kilsbergen i slutet av mars. Efter en liten utflykt österut in i Härjedalen återvände hon till ett område lite söder om Idres kalvningsfjäll. För tre veckor sedan gav hon sig iväg åt sydöst, bort från renbetesområdet till en positionlite nordöst om södra delen av Trängsletdammen mellan Särna och Mora. Sedan dess har hon gått mellan dammen och Idre på östsidan av Österdalälven.

    Ung vargtik från Kynna har tagit ”revir” i nordöstra Skåne

    Har hon tänkt att etablera sig ett revir i skogarna i nordsöstra Skåne.


    Ungtiken från norska Kynnareviret – som tog bakspår ner från Norge ner genom Värmland på finskryskan som flyttades till Kilsbergen – har sedan några veckor stannat till i tregränsområdet nordöstra Skåne, Kronoberg och Blekingen.
    När hon nått ner till Kilsbergen, hon gick exakt i finskryskans GPS-plottar, fortsatte hon sydöst ner genom Östergötland Småland och ut till kusten vid Emmån och vidare ner mot Blekinge och nuvarande område.
    Hon är utrustad med en GPS-sändare och senaste positionen det gångna dygne kom från Smålandssidan. Tiken är från en genetisk viktig varg med andra generationens invandrargener. Kynnarevirets föräldrahane är invandrad från Finland.
    Under de senaste veckorna har det inte kommit några rapporter om dödade tamdjur. Utefter vägen ner till nuvarande område har vargen attackerat några fårbesättningar.
    Att inga tamdjur tas nu beror sannolikt på att hon har god tillgång på vilda bytesdjur.

    Valpar bytte mamma på Järvzoo – hittills fungerar det

    I början av förra veckan inleddes experimentet att flytta vargvalpar inom olika djurparkslyor i Skandinavien.
    Vad man kan se hittills tar vargtikarna det med ro att de plötsligt fått en eller två valpar till att dia och pyssla om. Alla sköter sig de ska.
    Pernilla Thalin, djurparkschef vid Orsa Björnpark som fått två valpar från Nordens Ark säger: – Det har gått väldigt bra för våra två nytillkomna valpar.
    Man trodde på goda grunder att vargtik skulle flytta sig och valparna från sin lya efter att varit inne med valparna, men flytten uteblev. Tiken ligger kvar i den ursprungliga lyan med sina och de två fostervalparna.
    När forskarna besöker vilda lyor är det regel snarare än undantag att vargtiken byter lya efter att man haft besök. Det kan bli ett problem nästa år om man börjat med valputsättningar i vilda lyor. Kommer tiken att ta med sig de nya valparna?
    Järvzoo deltar också i valpflytten, men där flyttar man valpar bara inom parken eftersom man har två kullar i två olika lyor i år.
    Där har man flyttat två valpar till en kull som är tio dagar äldre för att se vad som händer. Man har en kamera i lyan och hittills har allt fungerat. Problemen torde komma senare då de äldre valparna börjar äta fast föda och fostersyskonen fortsatt vill ha di.

    På Järvzoo flyttade man valpar inom djurparken eftersom man i år har två valpkullar.

    http://svt.se/embededflash/2437645/play.swf” title=”Vargvalparna” target=”_blank”>

    Hur går det?

    Ung vargtik dog i trafikolycka öster om Leksand i morse

    Vargtiken dog omedelbart i olyckan. Kroppen skickas nu vidare till Uppsala för rutinunersökning hos SVA.


    Tidigt i morse kördes en ung vargtik på av en bilist på vägen mellan Leksand och Sågmyra. Vargen dog omedelbart i olyckan.
    Flera personer stannade och hjälpte föraren av olycksbilen att ta hand om situationen. Bland annat passerade en polis på väg till jobbet. han tog med sig vargkroppen till stationen. Vargen kommer rutinmässigt att skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för undersökning.
    Bland annat kommer man att kontrollera om hon hade skabb eftersom pälsen visade tecken på att något inte stod rätt till. Men det kan bero på att vargarna vid den här tiden tappar vinterpälsen och kan se allmänt ruggiga ut.
    Vargar ömsar inte skinn som några lokaltidningar spekulerade i.
    Den ettåriga vargtiken kommer från Gimmenreviret vars område omfattar olycksvägen.
    Hon blev Varg nr 34 i Skandinavien att dödas av olika anledningar i år.

    Kända döda vargar så här långt:
    1 tikvarg** trafikolycka vägen Leksand – Sågmyren – 26 maj
    1 hanvarg trafikolycka E18 Lekhyttan – 17 maj
    1 hanvarg** sköts i skyddsjakt på Gällivare skogssamebys betesmarker – 15 maj
    1 hanvarg sköts på §28 i kalvningsområdet i Idre – 11 maj
    1 upphittad varg/djurkropp vid järnvägen i Töftedal i Dals Eds kommun – 1 maj
    2 har dött i norska trafikolyckor – 7 januari Trysil – 5 mars Femunden
    1 har licensjagats i Norge på Sörlandet i kommunen Froland – 26 februari
    3 har dödats under licensjakt utanför den fredade vargzonen i östra Norge – 15-16 februari
    1 har skyddsjagats i Värmland efter licensjakten – en skabbvarg som var i så dålig kondition att den jagade talgbollar i trädgårdar i Munkfors – 9 februari
    1 har tjuvjagats på en sjö i södra Bollnäs kommun. Enligt polisutredningen har den först körts på av en skoter och sedan slagits ihjäl innan förövarna försökte gömma den iland – 6 februari.
    2 har skyddsjagats i Jämtland – hane Handödalens och Mittådalens sköts från helikopter i Särvans dalgång norr om Hede plus en genetiskt viktig hanvarg** hos Tåssåsens samebys – 17 januari
    19 sköts under den svenska licensjakten och – 15 januari-15 februari
    Fotnot: *invandrad varg **avkomma till invandrad varg

    Två vargar får dödas för en utsatt varg – Naturvårdsverket lägger kompensationsförslag på Regeringens uppdrag

    Läs vad Naturvårdsverket skriver om sitt förslag till kompensation
    Ökat stöd till förebyggande åtgärder i renskötselområdet och där invandrade och flyttade vargar etablerar sig.
    Extra tilldelning i licensjakten för län som tar emot valpar och flyttade vargar samt där vargar etablerar sig.
    Det ingår i Naturvårdsverkets förslag till kompensation vid genetisk förstärkning av vargstamme

    Naturvårdsverket redovisar nu till regeringen förslag till kompensation vid flytt av genetiskt värdefulla vargar. Uppdraget var att lämna förslag inom befintlig budget.

    Den svenska vargpoltiken handlar allt mer om att döda så mycket varg som möjligt. Utplacerade valpar och flyttade vuxna vargar förslås kompenseras med utökad licensjakt för både utsättningslänet och etableringslänet.


    – Vi har haft samråd med representanter för intresseorganisationer och länsstyrelser om förslagen för att få så bred uppslutning som möjligt kring genetisk förstärkning av den inavlade svenska vargstammen, säger Eva Thörnelöf, avdelningschef på Naturvårdsverket.
    Vargstammen kan förstärkas på flera olika sätt enligt regeringens beslut. Det kan till exempel ske genom spontant invandring av östliga vargar, genom flytt av invandrade vargar från norra Sverige till vargområdet i Mellansverige, genom att ta in utländska vargar och genom att flytta vargvalpar från djurparker till det fria.

    Licensjakten
    Naturvårdsverket föreslår förändringar i licensjakten på varg. En större tilldelning bör ges till de län som tagit emot valpar eller där invandrad/flyttad varg etablerar sig. Dessutom bör de län som tar emot en flyttad genetiskt värdefull varg få en extra varg i tilldelning i licensjakten oavsett om vargen stannar i länet.
    Naturvårdsverket har inriktningen att överlämna beslutsrätten för licensjakt efter varg 2012 till länsstyrelserna. Det innebär att Naturvårdsverket kommer att i delegeringsbeslut ange antal djur som högst får fällas vid licens och skyddsjakt. Eftersom miniminivå för vargstammen saknas sägs i lagstiftningen att verket ska ange det högsta antal djur som får fällas vid skydds och licensjakt.
    – Det här är frågor som länsstyrelserna bör diskutera när de beslutar om licensjakt. Vi har inriktningen att delegera licensjakten efter varg 2012 till länsstyrelserna, säger Klas Allander.

    Mest värdefulla reviren
    Licensjakt 2012 bör inte tillåtas i revir med invandrade och flyttade vargar samt första generationen av avkommor.
    Det bör inte tillåtas jakt i 8-10 revir med de mest genetiskt värdefulla vargarna.
    Det finns idag ungefär så många revir med värdefulla vargar och deras valpar.

    Undantaget för jakt
    Revir med avkommor till värdefulla vargar bör undantas från jakt under högst två licensjakter.

    Åtgärder i vargområdet
    Risken för tamdjursangrepp i vargområdet gäller främst får. Tamdjursägare kan få bidrag för förebyggande åtgärder inom Landsbygdsprogrammet. Naturvårdsverket föreslår ökade bidrag till rovdjursavvisande stängsel för att täcka merkostnaden jämfört med vanliga stängsel.
    – Det kan behövas mer informationsinsatser i områden med flyttade vargar. Här föreslår vi att verksamheten med akutgrupper fortsätter och att fler länsstyrelser kan få medel för detta. , säger Klas Allander, handläggare.

    Åtgärder i renskötselområdet
    Invandrade vargar från öster kan bli kvar i norra Sverige. Av smittskyddsskäl bör de vara kvar i ett halvår innan de flyttas söderut.
    – Det är viktigt att skydda både rennäringen och den invandrade vargen under den här tiden. Vi föreslår därför ökat stöd till förebyggande åtgärder och kommunikation till både länsstyrelser och rennäringen, säger Eva Thörnelöf.
    Länsstyrelserna bör få extra medel att följa den invandrade vargen i fält. Viltskadeförordningen bör ändras så att samebyn kan få ersättning för skadeförebyggande åtgärder utan att detta dras av från ersättningen för rovdjursförekomst. Ersättningsnivån för vargförekomst i samebyar bör ses över.