I dag torsdag morgon sköts en varg i Rendalen i Hedmark. Vargen har under juli uppehållit sig i området och under denna tid dödat cirka 90 frilevande får enligt fårägarna.
Fylkesmannen gav tillstånd för skyddsjakt redan 6 juli och sedan dessa har detta tillstånd förlängts fyra gånger.
I dag på morgonen sköts vargen. 36 kända vargar har hittills i år dött i Skandinavien. Sex av dessa i Norge.
Skyddsjakt på varg
Ytterligare en varg skjuten i Norge denna vecka
Vargtiken sköts natten till onsdagen väster om Dombås i Joramo. Hon vägde 36 kilo.
Natten till onsdagen sköts en varg nära Joramo i Lesja kommun strax väster om Dombås i Norge. Den här gången är det en tik som varit synlig i området någon vecka.
Hon sköts sent på natten av ett litet jaktlag som satt på pass. Tidigare under dygnet hade man försökt spåra vargen med hjälp av hund utan framgång.
Vargtiken upptäcktes i fredags och ganska omgående gav Länsstyrelsen, Fylkesmannen, klartecken för skyddsjakt fram till torsdag 26 maj.
Två rivna tackor har hittats i området under några nätter. Enligt lokala media finns inga andra skador konstaterade på tamdjur.
Att skyddsjakten hanterades så snabbt beror på att betessäsongen i princip är här med hundratals får på fribete i dalgångarna i området.
Unga vargar om är på vandring i det norska landskapet är i princip fredlösa under betessäsongen på grund av de mängder med får som betar fritt i dalgångarna. Man räknar med att det finns långt över 2 miljoner får i Norge. Denna fårhållning drabbar även andra rovdjur som björn och lo.
36 kända vargar har därmed dött av olika anledningar i Skandinavien hittills i år.
I söndags 22 maj sköts en varg i Stange kommun söder om Hamar i skyddsjakt.
Vt
Jakten i Sjundareviret får fortsätta trots flera överklaganden
Trots att fyra organisationer överklagat skyddsjakten i Sjundareviret får jakten fortsätta. Beslutet att avfärda argumenten för att få stopp på den pågående jakten togs under tisdagen av Förvaltningsrätten i Stockholm.
Motiveringen är att det inte finns några andra möjligheter att förhindra skador på får i området. Och främst handlar det om får som tillhör Molstabergs gård.
I början av maj gav Länsstyrelsen i Stockholm klartecken för skyddsjakt på en varg i Sjundareviret öster om Gnesta.
Länsstyrelsen menade att det inte fanns några andra möjligheter att förhindra nya angrepp på de cirka 1 000 får som finns på Molstabergs gård norr om Mölnbo som nu släppts i beteshagarna.
Det finns stora brister i ”huvudstängslingen” runt gårdens många mindre hagar. På flera håll är det stängslat med endast några få slappa trådar och mot sjön Sjunda saknas helt stängsel. Det handlar om över två mil elstängsel för att få ett godtagbart skydd från vargarna i reviret att ta sig in. Det torde handla om flera månaders arbete med röjning och stänglingsarbete för att få ett godtagbart rovdjursavvisande stängsel. Ett arbete som borde ha inletts redan förra våren 2015 då det stod klart att de två vargarna etablerat sig i området.
Reviret bildades sent hösten 2014 då den tik som stannat upp i området under sensommmaren fick sällskap av en hanvarg. Båda utvandrade från Värmland.
Det stod klart redan tidigt under vintern att vargparet förberedde sig för valpar under våren 2015. Valparna föddes i måndadsskifter april-maj, sannolikt tre till fyra var i livet vintern 15/16.
Under valp- och betessäsongen 2015 orsakade vargföräldrarna att ca 60 får dödades eller fick avlivas i samband med fem angreppstillfällen.
Under sensommaren sköts tiken av en boende i området som beväpnad var ute och kissade sina tre fågelhundar. Skytten har åberopat §28, åklagaren har åberopat grovt jaktbrott.
Hanen gick kvar med valparna under hösten och in över vintern men lämnade sannolikt reviret under februari.
Hur många valpar som finns kvar är i dag omöjligt att säga eftersom alla spårmöjligheter försvinner med barkmarken. Då och då hittas vargspillning i området. Skyddsjakten får pågå till 10 juni.
Vt
Länsstyrelsens jaktbeslut
Förvaltningsrättens prövning
En varg får skjutas i Sjundareviret
I tisdags tog Länsstyrelsen i Stockholm på eget initiativ beslut om skyddsjakt efter varg i Sjundareviret sydväst om Södertälje. Skyddsjakten gäller ett djur och är tillåten fram till 10 juni.
Beslutet har fattats för att minska risken för skada på tamdjur.
– Länsstyrelsen bedömer att det finns en stor risk att fårbesättningarna i skyddsjaktsområdet utsätts för vargangrepp när de nu släpps ut på bete. Länsstyrelsen ser i nuläget inga andra möjliga lösningar för att förhindra allvarlig skada, säger Göran Åström som är miljödirektör på Länsstyrelsen.
Ägarna till fårgården Molstaberg har redan överklagat Länsstyrelsens beslut. Ägarna vill ha samtliga vargar i Sjundareviret skjutna. Och då handlar det om cirka tre djur, alla valpar efter vargparet som etablerade reviret hösten 2014.
Även World Association Sweden, Was, och Svenska Rovdjursföreningen har överklagat. Men här handlar det om att man inte vill ha någon jakt alls. Även inhibition av jakten är begärd.
Förvaltningsrätten i Stockholm har avslagit både Was och Rovdjursföreningens begäran om inhibition med motiveringen att det inte har kommit fram tillräckliga skäl för att stoppa jakten. Beslutet att jaga gäller till dess förvaltningsrätten meddelar dom i målet, men ger ändå en fingervisning om vartåt det kommande beslutet lutar.
Båda föreningarna framhåller att fårägaren inte vidtagit några åtgärder för att skydda sina djur från vargangrepp. Inte heller att det är troligt att några allvarliga skador kommer att uppstå eftersom det främst var föräldradjuren som under förra årets betessäsong stod för angreppen i gårdens fårhagar.
Och finns över huvud taget ungvargarna kvar i reviret frågar Was.
Under fredagen lämnade Was in en kompletterande text till sitt ursprungliga överklagande. Bland annat trycker man på att Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt är att betrakta som beståndsreglerande och att en sådan jakt inte är tillåten enligt Art- och habitatdirektivet. Dessutom anser Was att länsstyrelsen allt för lättvindigt har tillmötesgått Molstabergs gårds krav att alla revirets vargar skall bort. Detta utan att först ålägga gårdens ägare att vidtar nödiga åtgärder för att skydda sina djur.
Tiken sköts på eftersommaren 2015 och hanen som gick kvar med valparna över vintern verkar nu ha lämnat reviret för att söka sig en ny tik på annat håll.
DNA-prover som samlades in på senvintern visade att möjligen tre valpar då fanns kvar i reviret. Hur många som är kvar nu är omöjligt att säga, de flesta årsgamla valpar lämnar sina revir under våren.
Skyddsjaktsområdet begränsas av länsgränsen i söder och väster, gränsen mellan Södertälje och Nykvarns kommuner i norr, i öster Nykvarnsvägen fram till E4:an samt E4:an till länsgränsen. Naturreservaten Stora Envättern, Vattgruvsmossen, Stora Alsjön, Skogstorp, Grottberget och Moraåns dalgång är undantagna från skyddsjaktsområdet.
Stoppad skyddsjakt till högsta instans
Naturvårdsverket driver frågan om att skyddsjakt ska kunna genomföras och överklagar till Högsta förvaltningsdomstolen. Överklagan gäller kammarrättens beslut att inte ge prövningstillstånd för Naturvårdsverkets begäran om att upphäva förvaltningsrättens stopp, inhibition, av skyddsjakten.
– När skyddsjakt inte går att använda som ett verktyg i viltförvaltningen leder det till långtgående konsekvenser för enskilda. Det handlar om enskildas rätt till skydd av sin egendom, i det här fallet renar. Det handlar också om en samebys möjlighet att bedriva renskötsel, säger Gunilla Skotnicka Ewing, sektionschef på Naturvårdsverket.
Kammarrätten har bedömt att Naturvårdsverket hade grund för beslutet om skyddsjakt på vargtiken i Junsele från förra året. Domstolen anser att samtliga tre kriterier för skyddsjakt var uppfyllda: att det fanns risk för allvarlig skada, att det inte fanns någon annan lämplig lösning och att skyddsjakten inte försvårade upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus. Det har tidigare saknats vägledande avgöranden från högre rätt avseende förutsättningarna för skyddsjakt efter stora rovdjur.
– Kammarrättens dom om skyddsjakten från 2013 är en viktig dom. Den visar att skyddsjakt är ett viktigt verktyg i viltförvaltningen och hur det kan tillämpas när det gäller en genetiskt viktig varg, avslutar Gunilla Skotnicka Ewing.
Fakta om domstolsärenden och skyddsjakten i Junsel
- 2013 fattade Naturvårdsverket beslut om skyddsjakt på vargtiken i Junsele. Beslutet överklagades och en domstolsprocess kring detta har löpt under 2013. Den 14 februari 2014 kom kammarrättens dom med bedömningen att Naturvårdsverket hade grund för beslutet om skyddsjakt.
- Den 13 februari 2014 fattar Naturvårdsverket återigen ett beslut om skyddsjakt på två vargar i Junsele. Beslutet överklagas till förvaltningsrätten som inhiberar, stoppar jakten.
- Den 17 februari 2014 överklagar Naturvårdsverket förvaltningsrättens beslut att stoppa jakten till kammarrätten som inte beviljar prövningstillstånd.
- Den 20 februari 2014 överklagar Naturvårdsverket kammarrättens beslut om att inte ge prövningstillstånd till Högsta förvaltningsdomstolen.
Junselvargarna får inte röras tillsvidare
Naturvårdsverkets beslut att tillåta jakt på Junseleparet överklagades på fredagen av flera miljöorganisationer.
Och nu är jakten stoppad.
Jakten planerad att starta på måndag är stoppad tillfälligt. Såvida inte Förvaltningsrätten kommer fram till ett liknande beslut som förra året då jaktens stoppades helt.
Förvaltningsrätten tog beslutet att inhibera Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt sent på fredag eftermiddag. Och det var nog tur det. Annars hade renägarna haft hela helgen på sig att spåra ihop paret för ett snabbt avslut på måndag. Istället för jakt blir det istället Förvaltningsrätten som ska gräva i ärendet och pröva om Naturvårdsverket tagit rätt beslut.
En sak som kan komma att ställa till det ytterligare rent opinionsmässigt är om tiden rinner iväg och ett eventuellt klartecken att dra igång skyddsjakten är att vargparet hinner para sig. Snart är tiken i högbrunst om inte redan är det.
Frågan är om opinionen klarar av att tiken ska dödas med magen full med vargungar.
Se vidare artiklarna längre ner.
Vt
Kammarätten: – Jaktbeslutet på Junseltiken var rätt
I dag på förmiddagen meddelade Kammarätten dom i i Naturvårdsverkets överklagan av Förvaltningsrättens dom förra året som innebar att jakten på Junseletiken och hennes dåvarande hane stoppades.
Kammarätten är tydlig i sin dom: Det var rätt att besluta om om jakt på Junseletiken.
Så här skriver rätten:
”Kammarrätten i Stockholm har i en dom idag kommit fram till att det i februari 2013 fanns grund för skyddsjakt efter den s.k. Junselevargen. Naturvårdsverkets beslut uppfyllde villkoren för skyddsjakt. Domen innebär inte att jakten efter vargen kan återupptas, eftersom tiden för skyddsjakten gick ut i mars 2013”
Vidare:
”Kammarrätten anser dessutom att jakt efter den aktuella vargen inte kunde förvärra den ogynnsamma bevarandestatusen eller förhindra återställandet av en gynnsam bevarandestatus för den svenska vargstammen. Detta trots att vargen är genetiskt viktig för vargstammen”.
Ett obegripligt beslut – Junseletiken ska dödas
Junseltiken är världens mest hunsade varg och är åter på flykt. På måndag inleds en skyddsjakt på henne och hennes tredje hane. Flera miljöorganisationer kommer att överklaga Naturvårdsverkets beslut.
– Det har även i år uppstått allvarliga skador för rennäringen och Naturvårdsverket har fattat beslut om skyddsjakt på vargarna.
Detta skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande efter att beslutet att döda Junseletiken och hennes tredje hane togs på torsdag eftermiddag. Och detta trots att Verket länge ner i PMet anger skadorna till mellan fem och åtta dödade renar.
Beslutet obstruerar mot våra rättsvårdande myndigheter. Vid förra vinter beslut att skyddsjaga tiken och hennes dåvarande hane överklagades beslutet av en rad miljöorganisationer till Förvaltningsrätten som stoppade jakten. Naturvårdsverket överklagade till rätten som avvisade Naturvårdsverket som då gick vidare till Kammarrätten och begärde en överprövning. Där ligger ärendet fortfarande utan beslut. Och trots att Förvaltningsrätten sagt nej till skyddsjakt med en liknande sakframställan trotsar Naturvårdsverket rätten och ger Vilhelminas Södra sameby tillstånd att döda vargparet.
Vidare i PMet: ”Skadorna för renskötseln är omfattande trots att renskötarna bedriver en intensiv bevakning av renarna. Renskötarna har också försökt flytta renar förbi vinterbetesmarkerna. Åtgärderna har delvis fungerat, men är inte tillräckliga och även kostsamma. Naturvårdsverket bedömer därför att det saknas andra lämpliga lösningar.”
─ Vi gör bedömningen att skyddsjakten inte kommer försvåra upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för den svenska vargpopulationen. Trots att jakten berör en genetiskt viktig varg så ser Naturvårdsverket inte att det finns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt på de två vargarna, avslutar Rikard Janson.
Här spaltar Naturvårdsverket de skador som vargparet orsakat renskötseln
- Skadorna för renskötseln är omfattande. Det rör sig om runt 40 jaktförsök som splittrar hjorden om 1500–2000 renar som befinner sig i vargreviret som då skingras i många små grupper över stora marker.
- Hittills finns mellan fem och åtta döda renar men bristfälliga spårförhållanden gör det svårt att överblicka antalet.
- Det är besvärlig situation för renskötseln i området. Till följd av skador ökar arbetsinsatsen och kostnaderna för renskötarna. Arbetsbelastningen blir fyra till fem gånger så hög jämfört med ett normalt år. Det är dessutom svårt med bete för renarna den här vintern, vilket förvärrar läget.
- Renarna blir stressade av vargarna och forskningen visar att dräktiga vajor (honorna) är känsliga för stress. Det kan påverka överlevnaden för renkalvarna. Vinterperioden tillsammans med kalvningen på våren är den tid då renarna är som mest känsliga för stress.
- Det finns inte reservområden för vinterbete som lämpar sig för renskötsel. Marker längre söderut är inte lämpliga eftersom vargförekomsten där är ännu högre.
- Nuvarande hägn klarar inte det antal renar som berörs av vargreviret. Kostnad för att bygga hägn uppskattas till minst 40 miljoner.
- Då kan det bli fråga om stödutfodring på grund av att samebyn inte kan utnyttja hela sitt vinterbetesområde. Det är förenat med kostnader, cirka fyra miljoner kronor för två månader.
- Det kommer bli svårt att samla ihop alla renarna inuti reviret inför vårflytten om vargarna är kvar i området eftersom de redan nu är spridda över stora ytor, i mycket små grupper och utsatta för jaktförsök.
Jakten på Junselevargen stoppad – stoppet har överklagats
I går när Naturvårdsverket meddelade beslut att återuppta skyddsjakten på den fink-ryska vargen i Junsele stod flera vargföreningar beredda med begäran om inhibition av beslutet, vilket innebär att jakten inte ska kunna komma igång. Samtidigt överklagade föreningarna beslutet.
Förvaltningsrätten som antagligen känner sig lite trotsade av Naturvårdsverket både stoppade jakten och beslöt att pröva beslutet.
Det innebär att Naturvårdsverket nu har tid fram till 8 mars att komma in med ett klarläggande angående det nya beslutet. Sedan ska de klagande föreningarna få tillfälle att svara på Naturvårdsverkets inlaga. Det kommer alltså att ta minst två veckor innan processen kan prövas av rätten.
Under tiden är Junseletiken fredad.
Även Vilhelmina södra sameby kommer att överklaga. Men då handlar det om att överklaga inhibitionen så att jakten kan komma igång med et snaraste. Enligt renägarna äter vargtiken nästa enbart ren. En diet hon koncentrerade sig på sedan hennes hane sköts första jaktdagen i det förra skyddsjaktbeslutet i januari. När de var två åt de mest älg.
Samebyn får support för sitt överklagande av Svenska samernas riksförbund. Och nu hoppas man att Kammarrätten lyssnar. Det gjorde man inte vid förra inhibitionen.
Sedan hon blev ensam finns uppgifter om att vargen inte tillåts vara ifred. Hon spåras och ringas dagligen och på så sätt får hon inte ro att äta färdigt på de renar hon tar. Istället tvingas hon slå nya renar vilket naturligtvis innebär att antalet slagna renar blir större än om man lätt vargen vara ifred.
Se generaldirektören Maria Ågren diskutera Junselevargen med Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson
Nytt beslut om skyddsjakt på vargtiken i Junsele
I dag tisdag har Naturvårdsverket fattat ett nytt beslut om skyddsjakt på vargtiken som befinner sig i renskötselområdet i Junsele. Den omfattande skadebilden tillsammans med att det inte finns någon annan lämplig lösning gör att Naturvårdsverket fattar beslut om en ny skyddsjakt.
─ Det är en ny ansökan och en ny situation. Det har gått över en månad sedan den förra ansökan om skyddsjakt beviljades och situationen för renskötseln i området är nu mycket problematisk. Vi behandlar alla ansökningar om skyddsjakt utifrån varje enskilt fall och här anser vi att alla kriterier för skyddsjakt är uppfyllda, säger Ruona Burman, viltsamordnare.
Svenska Rovdjursföreningen kommer att överklaga även det nya jaktbeslutet till Förvaltningsrätten och begär återigen att jakten stoppas i väntan på rättslig prövning.
I ett tydligt domstolsutslag så sent som förra veckan tillmötesgick Förvaltningsdomstolen Svenska Rovdjursföreningens överklagan av NVs tidigare beslut på precis samma varg och underkände verkets samtliga argument för jakt. Föreningen ifrågasätter starkt de nya omständigheter som Naturvårdsverket åberopar i det nya beslutet.
– Naturvårdsverkets nya beslut är en ren provokation mot Förvaltningsrättens dom och riskerar att trissa upp debatten i stället för att lugna den, säger Ann Dahlerus, generalsekreterare på Svenska Rovdjursföreningen.
– Det förra skyddsjaktbeslutet var illa underbyggt och det har inte framkommit något nytt som gör skyddsjakten mer försvarbar denna gång. Därför ser vi oss nödsakade att överklaga även detta beslut.
Ruona Burman framhåller att Naturvårdsverket gör en bedömning utifrån den dokumenterade skadebilden när det kommer in en ansökan om skyddsjakt.
– Vi tittar också på om det finns någon annan lämplig lösning och om ett beslut om skyddsjakt kan få konsekvenser för att vargstammen som helhet att uppnå gynnsam bevarandestatus, säger hon.
Trots att det är en genetisk viktig varg så ser Naturvårdsverket inte att det finns någon annan lämplig lösning eftersom skadebilden förvärrats och att de dräktiga vajorna nu går in i en period där störningar blir än mer allvarligare. Det går heller inte att flytta tiken eftersom hon blivit flyttat flera gånger tidigare. Skadorna för renskötseln är ännu mer omfattande än vid förra ansökan om skyddsjakt.
─ Man kan kanske tycka att det är anmärkningsvärt att vi fattar ett nytt beslut om skyddsjakt så snart efter det att förvaltningsrätten upphävde det förra beslutet. Men vi följer gällande lagstiftning och gör en ny bedömning utifrån den situation som råder nu. Och här har skadebilden förvärrats genom renhjordens ökade känslighet för störningar och för svårigheterna r att hålla renhjorden samlad. Det rör sig inte bara om skador här och nu. Vi bedömer att det är allvarliga framtida skador det är frågan om. Syftet med skyddsjakt är, precis som det låter, att skydda och att förhindra att allvarliga skador uppstår, avslutar Ruona Burman.
Vargens tid 