Minst 20 högst 29 vargar ska dö i januaris licensjakt

28 vargar dödades i januari i en licensjakt som av många upplevdes som rena masslakten. Det fanns vargkroppar som hade upp till sex sju kulor i sig, skjutna från olika håll. Avrättning var ett annat ord som användes för att beskriva hur jägarna ger uttryck för sitt intresse.


Skandulv har nu lämnat över sina siffror för licensjakten i januari. I två olika beräkningar har man kommit fram till att det måste dödas mellan 20 och 29 vargar i vinter för att Riksdagens maxgräns på 210 vargar ska hållas.
Den lägre siffran gäller en tillväxt på 13 proc det gångna året medan den högre gäller en tillväxt på 19 proc.
Oavsett vilken avskjutning man väljer får vi en population på ca 200 djur före valpningen i vår och i höst ca 250 vargar.
Hur det kan bli samma resultat beror ju på olika utgångssiffror.
Vilken siffra som Naturvårdsverket väljer är en bedömning. Vi gissar att den skarpa kritik som kom efter årets jakt i januari då 28 vargar dödades efter rena rama masslakten under några timmar första jaktdagen får Naturvårdsverket att vara försiktiga i sin licenstilldelning.
Dessutom har man en EU-granskning hängande över sig, en granskning som inte ens statsministern bryr sig särskilt mycket om.
Vi ska veta att dessa siffror inte på något sätt har med verkligheten att göra, antalet vargar stämmer säkert ganska väl, men eftersom vi vet att vargfrågan styrs från Jägareförbundet så blir den uttaget inte seriöst. Dess huvudsakliga intresse är ju att döda djur, inte att bevara och vårda.

Här kan du hämta hem en pdf:
http://tinyurl.com/37clqrj

Med anledning av att allt pekar mot en ny licensjakt i januari publicerar vi ett utdrag av en debattartikel i Naturvetaren som är skriven av Tommy Radesäter, professor i zoologi, Stockholms universitet, där han ställer en rad frågor som han själv svarar på

1. Behövs det vargjakt i vinter?
Nej, inte mer än skyddsjakt på besvärliga individer, som man med säkerhet vet river boskap eller ställer till annan skada. Hellre fria än fälla vid tveksamma fall.

2. Är 200 vargar en rimlig nivå för Sverige?
Nej, 200 vargar är för lite om vi ska ha en livskraftig vargstam. För att få tillräcklig genetisk variation skulle det behövas minst 500 vargar. Men vårt stora land skulle klara långt fler än 1000 vargar, vilket skulle vara positivt för övrigt vilt som älg, kronhjort och dovhjort. De skulle bara minska marginellt i antal. Det hårda betestrycket skulle också minska vilket är till fördel för skogsbruket, liksom för den biologiska mångfalden och för att motverka klimatförändringarna. Kom ihåg att vegetationen binder koldioxid.

3. Har vi tillräcklig genetisk variation i den svenska vargstammen och vad händer om den är för liten?
Den genetiska variationen i den svenska vargstammen är omvittnat låg, vilket ger dålig genetisk variation med inavelsdepression. Man kan säga att man samlar alla ägg i samma korg, vilket ger vargstammen dålig buffring mot förändringar i miljön. Vid till exempel ett parasitangrepp ökar risken för att hela stammen stryker med.

4. Hur minimera risken för inavel?
Se till att det finns stor genetisk variation, vilket man kan uppnå på två sätt; plantera in varg för att få en snabb effekt eller vänta på naturlig invandring, vilket tar längre tid.

5. Vilken röst väger tyngst i den svenska vargdebatten?
I de flesta fall lyssnar politikerna lika mycket på alla. Det är många intressen som ska vägas mot varandra i denna kontroversiella fråga, där det ofta går en skiljelinje mellan storstad och landsbygd. Att begränsa vargstammen till 200 när det behövs minst 500 vittnar om att politikerna inte lyssnar tillräckligt på oss forskare.

Regeringens försvar till EU för vargjakten sågas av de fyra naturorganisationerna

De fyra naturorganisationer som i mars anmälde Sverige till EU-kommissionen för vargjakten i januari har nu lusläst regeringens försvarsskrift till kommissionen.
Det är en kritik i hårda ordlag.

29 vargar sköts under licensjakten, vilket var två för många eftersom licensen gällde 27 vargar.


– Vi har detaljgranskat regeringens försvar av licensjakten. Regeringen har dåligt underbyggda svar och tveksam argumentation. Det står klart att beslutet som ledde till att 28 vargar sköts fattades på ytterst svaga grunder, menar Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen. Övriga organisationer som står bakom skrivelsen till EU är Världsnaturfonden WWF, Rovdjursföreningen och Djurskyddet Sverige.
– Många av kommissionens – ytterst relevanta – frågor lämnas obesvarade eller hängande i luften, vilket stärker vår övertygelse om att vargjakten var ett politiskt utspel som saknar rättslig grund. Fortsatt licensjakt skulle förvärra situationen ytterligare, menar Ann Dahlerus, generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen.

Här hittar du skrivelsen till EU i sin helhet: http://tinyurl.com/37wxtjv

Sanningens minut för vargen närmar sig

I dag presenterade Naturvårdsverket ramarna för den kontroversiella utplaceringen av varg i landet som riksdagen bestämt ska ske för att rädda vargstammen från inavel.
I flera av varglänen bjöd verket in lokalpressen till presskonferens.

Vargjakten i vintras var villkorad med utsättning av 20 vargar

Naturvårdsverket kommer inte att styra var i länen vargarna ska släppas, det ansvaret får varje länsstyrelse själv ta, helt i linje med det regionala ansvar över rovdjuren som gäller sedan en tid. Men givetvis kommer Naturvårdsverket att ha ett vakande öga över arbetet, det är ju ändå en nationell angelägenhet, fastlagd av riksdagen, att Sverige ska ha en frisk livskraftig vargstam.
Det som presenterades i dag var mer att betrakta som en remiss som ska vara besvarad redan om en månad 1 november. Svaren blir avgörande för hur fria de olika länen kommer att bli i fortsättningen när det gäller det regionala rovdjursansvaret. Svaren kommer att visa inte bara var det är mest lämpligt att släppa ut friska utländska vargar utan också om det är möjligt med en regionalt ansvar över en fråga som egentligen är mer nationell till sin natur. Man kan inte ha varg bara i vissa skogslän.

Här följer Naturvårdsverkets presentation av hur man har tänkt sig det hela:

http://tinyurl.com/37fd7qa

Här kan du läsa detaljerna i remissen:
http://bit.ly/dakNLp

Regeringens genetikrådgivare kritiserar miljöministern

I onsdags sade miljöminister Carlgren ”Ju friskare vargstam desto mindre vargar behövs för att vi ska vara säkra på att den är livskraftig”. Nu får han kritik av populationsgenetikern Linda Laikre vid Stockholms universitet.

Linda Laikre

– Man kan inte bara plantera in nya vargar och hoppas att det hela ska lösa sig utan att man behöver en större vargstam på tusen till ett par tusen individer. (Att jämföra med de 200 vargar som finns i landet i dag och att riksdagen tagit beslut att det ska finnas bara 210 individer). Linda Laikre hävdar att det inte är rimligt att ha en liten vargstam.
– Det skulle innebära att man kontinuerligt måste portionera in nya gener för att uppehålla en biologiskt ohållbar situation, säger hon

I onsdags avslöjade Andreas Carlgren (C) att det blir vargjakt även nästa år och att licensjakten kommer att tillåtas minst även under 2012 oavsett hur det går med utplanteringen av nya vargar.

Fotnot: Linda Laikre är forskare och lektor vid avdelningen för populationsgenetik. Förutom att forska och leda undervisningen har hon även ansvar för avdelningens informationsverksamhet. Hon disputerade 1996 och är specialiserad på bevarandegenetik och genetisk dynamik hos små populationer. Linda Laikre har publicerat ca. 25 vetenskapliga och 40 populärvetenskapliga artiklar med anknytning till bevarandegenetik. Sedan år 2000 är hon medlem av regeringens Vetenskapliga råd för biologisk mångfald.

Dalajägarna ropar redan på mer vargblod

Var det någon som trodde att acceptansen för varg skulle minska nu när jägarna fick som de ville med licensjakt. Nej, just det. I Dalarna ropar Jägareförbundet på mer vargblod. Påstår att man har 16 vargrevir helt eller delvis, och vill minska dessa till två (2)!
Lyssna bara vad Jägareförbundets länsordföranden Thomas Björklund säger till Dalarnas Tidningar: http://tinyurl.com/yah5nec

Jakten i januari på 27 vargar hotar vargstammens tillväxt

27 vargar ska dödas i den jakt som Naturvårdsverket gett tillstånd för med början 2 januari.
Samtidigt har över 12 000 jägare registrerat sig för vargjakt. Jakten pågår så länge det finns vargar kvar på licensen eller längst till 15 februari.

27 vargar – 12 000 jägare!
Visst känns det som de 27 licensvargarna runt om i Mellansverige går en säker död till mötes. De fördelar sig enligt: nio på vardera Värmland och Dalarna medan jägarna i Västra Götalands, Örebro och Gävleborgs län får fälla tre vargar var.
Fördelningen mellan länen innebär att samtliga nu kända vargrevir, förutom Gavlenreviret, kan bli tomma på valpar under 2010. Jägarna kan mycket väl med hjälp av spårsnö, försiktighet och taktik se till att inrikta jakten på ett av föräldradjuren i varje revir i de fem berörda länen. Det räcker att de dödar en av föräldravargarna för att reviret ska gå tomt på valpar under 2010.
Naturvårdsverket gör felaktigt bedömningen att föräldradjuren i ett revir kan dödas utan att valparna, som är ca 10 månader under jaktmånaden, ska drabbas. Tvärtom innebär den här tiden på året stora umbäranden för valparna om någon av föräldrarna försvinner. Själva kan valparna inte döda en älg som är huvudbytet under vintern. Djurskyddsaspekten är inte här tillräckligt tillvaratagen. Ingen annan djurart utsätts för jakt under valpperioden. Vargen är ett rovdjur och därför kan man inte jämföra med valpperioden hos ett bytesdjur där valparnas överlevnad kräver en snabb uppväxt.

I Gävleborg tillåts ingen jakt i Galvenreviret för att skydda de genetiskt friska vargar som lever där. Föräldrahanen är en rysk invandrare.
Länsstyrelsen i Västra Götaland ville skjuta bort hela vargfamiljen på sex djur i Kroppefjällsreviret i Dalsland. Men det sade Naturvårdsverket nej till.

27 vargar – 12 000 jägare!
Då handlar det inte längre om jakt. Det handlar om avrättning.

27 vargar ska avrättas i Sverige under januari och februari nästa år

27 vargar – 12 000 jägare!
Det betyder 392 jägare på varje licensvarg.

27 vargar – 12 000 jägare!
Det handlar inte längre om jakt, snarare ett uppbåd som nu ska avkräva hämnd för dödade älgar och jakthundar, de senare släppta för löshundsjakt trots att jägarna mycket väl känner till riskerna i ett vargrevir. Det är svårt att förstå att detta händer i Sverige år 2010.

Hur många jägare som kommer att delta i jakten är omöjligt att säga, de som måste registrera sig är jaktledarna, den som jagar på egen hand är sin egen jaktledare och måste således också vara registrerad. Att efter det här kalla sig jägare borde få alla rättsmedvetna jägare som inte deltar i jakten att starkt ifrågasätta sin roll som jägare.

Det som oroar inför framtiden är att forskarna inom Skanulv har bedömt att mellan 30 och 48 vargar bör fällas vid skydds- och licensjakt för att uppnå riksdagens målsättningar för vargstammen. Forskarna om några borde veta att jakt i januari och in i februari är en känslig tid. Blir det riktig vingter kommer ungvargarna inte att klara sig om föräldradjuren skjuts undan, dessutom sammanfaller jakttiden med parningsperioden.

27 vargar – 12 000 jägare, minst!
Skulle samma hysteriska förhållande gälla vid älgjakten skulle det innebära att nära 4 miljoner svenskar skulle sitta på älgpass varje höst. Halva Sveriges befolkning.

Nedan följer Naturvårdsverketspressmeddelande som publicerades under onsdagen.

Licensjakt på 27 vargar 2010
Naturvårdsverket har beslutat att 27 vargar får fällas i licensjakt under perioden 2 januari – 15 februari. Det motsvarar drygt 10 procent av vargstammen.

Det finns sedan länge skyddsjakt på varg i Sverige och nu införs också licensjakt på varg. Det är en följd av riksdagens beslut om ny rovdjursförvaltning som ska öka acceptansen för rovdjur. I beslutet ingår tillfällig begränsning av vargstammens tillväxttakt och åtgärder för att stärka vargstammens genetiska status. Licensjakten inleds 2 januari och senare kan det bli flyttning av vargar med östligt ursprung.

– Nu genomför vi den nya rovdjursförvaltning som riksdagen beslutat om. Licensjakt på varg är första steget, delegerat beslutsfattande till länsstyrelser nästa. Vi kommer att följa utvecklingen och är beredda att ändra våra regler om vi ser ett behov av det, säger Maria Ågren, generaldirektör för Naturvårdsverket.

Inför beslutet har Naturvårdsverket tagit in synpunkter från vargforskarna och berörda länsstyrelser. Det har varit överläggningar om beslutet med Naturvårdsverkets Råd för rovdjursfrågor, samt med jägarorganisationerna om villkoren för jakten.

Balansgång om antal vargar
Naturvårdsverkets uppdrag från riksdagen är att balansera stammen på max 210 individer samtidigt som 20 kullar ska födas årligen. Vid den senaste inventeringen i vintras fanns mellan 182 och 217 vargar i Sverige. I Sverige och Norge var det totalt mellan 213 och 252 djur. Sedan dess har nya kullar fötts.

– Det är en balansgång att bedöma hur stor licensjakten ska vara utan att hota stammens fortlevnad. Vi kan inte tillåta alltför stor licensjakt eftersom vi behöver ha utrymme för skyddsjakt på vargar som orsakar skador på tamdjur. Sedan 1 mars har 5 vargar fällts vid skyddsjakt, säger Susanna Löfgren, chef för Viltförvaltningsenheten.

Naturvårdsverkets överväganden har resulterat i beslutet att totalt 27 vargar får fällas i licensjakten. Vargforskarna i Skandulv har bedömt att mellan 30 och 48 vargar bör fällas vid skydds- och licensjakt för att uppnå riksdagens målsättningar för vargstammen.

Jakttiden är 2 januari – 15 februari och jakten avlyses när tilldelningen i ett län eller del av län är fylld. Med den jakttiden bedömer Naturvårdsverket att årsungar klarar sig även om föräldradjuren fälls.

Tilldelningen på län
Licensjakten tillåts i de fem län där det finns reproducerande stam av varg, dvs. där det har fötts kullar varje år de senaste tre åren. Fördelningen per län baseras på hur vargstammen är spridd i landet. Det innebär cirka en tredjedel av tilldelningen till Värmland och Dalarna – 9 vargar var. En niondel – 3 vargar per län – tilldelas Västra Götaland, Örebro och Gävleborgs län.

– Det är viktigt att värna de östliga vargar som under senare år kommit in i Sverige och Norge och även att värna deras avkomma. Därför tillåts ingen jakt i och kring Galvenreviret i Gävleborgs län. Vi uppmanar alla jägare att inte fälla sändarmärkta vargar, eftersom några av de östliga kan vara på vandring, säger Susanna Löfgren.

Naturvårdsverket har i stort följt länsstyrelsernas förslag till fördelning, utom för Västra Götalands län. Länsstyrelsen föreslog att i första hand skulle alla vargarna i ett av reviren, Kroppefjäll, tas bort.

– Det är minst 6 vargar i Kroppefjällsreviret och Naturvårdsverket bedömer att den avskjutningen skulle bli alltför stor med hänsyn till vargstammens antal och utbredning, säger Susanna Löfgren.

Villkor för kontrollerad jakt
Regeringen har beslutat att alla som vill delta i licensjakten ska vara registrerade särskilt för detta i Jaktregistret. En jaktledare ska utses för jakten i förväg.

– Jaktledaren ska rapportera fälld varg till länsstyrelsen inom en timme. Jaktledaren måste hålla sig à jour med hur många vargar som fällts i länet eller området varje timme, säger Susanna Löfgren.

Skottplatsen ska besiktigas inom 24 timmar av länsstyrelsens besiktningsmän. Jakträttshavaren får behålla skinnet, men ska lämna över resten av kroppen till besiktningsmannen som skickar det vidare till Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Där undersöks alla vargar som hittas döda eller fälls under jakt.

Här nedan Jägareförbundets pressmeddelande

Idag kom Naturvårdsverkets besked om vinterns vargjakt. Fördelningen är 9 vargar i Dalarnas, 3 i Västra Götalands, 9 i Värmlands, 3 i Örebro och 3 i Gävleborgs län. Jakten startar den 2 januari och kan fortgå som längst 15 februari. Intresset för att jaga varg är stort och redan har över 10 000 jägare registrerat sig hos Naturvårdsverket för att få möjlighet att jaga varg.

– Eftersom vargstammen ökar och ligger bra mycket över riksdagens beslut om 210 vargar är det naturligt att jakten sker i de län som hyser huvuddelen av vargstammen, säger Torbjörn Lövbom, ordförande i Svenska Jägareförbundets rovdjursråd. Äntligen får vi ett beslut som visar på en ökad förståelse för dem som bor och lever med varg i sin vardag. Det kommer att minska frustrationen över den hittills förda förvaltningen av varg ute i landsbygden, tillägger Torbjörn Lövbom.

Regeringens rovdjurspolitik har ett starkt stöd, det visade inte minst den undersökning som Sveriges Lantbruksuniversitet presenterade häromdagen.

Hela 85 procent anser att jakt är rätt metod när rovdjur vistas i tätbefolkade områden. och 68 procent tycker jakt är befogat för att minska risken för rovdjursattacker på tamdjur.

Svenska Jägareförbundet har redan genomfört ett flertal informationskvällar om vargjakt för jägare ute i landet. Intresset är stort för att lära känna vargen och hur en vargjakt går till. Spårningsjakt är det bästa sätt att jaga varg på, därför är de senaste dagarnas snöfall välkommet.

– Just nu ser det lovande ut, hoppas bara spårsnön ligger kvar, det underlättar jakten, avslutar Gunnar Glöersen, rovdjursexpert på Jägareförbundet, som själv kommer att jaga varg i Värmland.

Kommentar: 85 procent anser att jakt är rätt metod när rovdjur vistas i tätbefolkade områden skriver Jägareförbundet som försvar att man nu sk aut på vargjakt. Men varför berättar inte Jägarförbundet att de vargar som då och då kommer in i tätbefolkade områden är fjolårsvalpar som gett sig av från sina hemmarevir för att söka sig egna revir. Under dessa vandringar hamnar de naturligivis i bebodda tätbefolkade trakter. Men det finns inte ett enda exempel där ungvargar stannat i ett tätbefolkat området. Och att 68 procent tycker att jakt är befogat då vargen attackerar tamdjur är väl ett ganska väntat svar.

”Förbjud jakt på icke ätbart vilt”

Läs ett intressant debattinlägg Aftonbladet:

http://tinyurl.com/ycdqzk2