Finskryska tiken är sedan torsdag morgon nordöst om Oslo – kan tas hem om det strular till sig för henne

Här har buren precis öppnats och vargiken är redan på väg ut i det svarta för henne okända området. Foto: Naturvårdsverket


Vargtiken är sövd och nödvändiga prover tas på henne innan hon lastas in i bilen för färd ner till Bergslagen.


Den vargtik som under några veckor uppehållit sig på renbetesmarker tillhörande i Tåssåsens sameby i östra Jämtland och med kort varsel flyttades till Kilsbergen i Örebro län befinner sig sedan torsdag natt nordöst om Oslo. Där är hon redan inne i ganska tätbefolkade områden. Kursen till Oslo har varit spikrak nordvästlig från Kilsbergen. De senaste dagarna har hon dock slagit in på den sydlig kurs som nu tar henne ner mot Oslo.
Om det strular till sig för vargen när hon nu kommer i in i befolkade områden kan det mycket väl bli så att man fångar in henne igen och gör ett nytt utsläpp i Sverige.
I Kilsbergen stannade hon några dagar i det område hon släpptes innan det bar iväg in i Värmland på en nordvästlig kurs.
På sin väg genom Värmland har hon i rask takt nattetid passerat igenom fyra vargrevir. Att hon varit väl medveten om att hon varit i främmande revir visar hastigheten genom reviren och att hon tagit daglega mellan två olika revir.
En gps-sändare i hennes halsband ger hennes position varje timma.

Regeringen vill att en vargflytt ska förankras bland berörda parter. Inför utsläppet hade landshövding Rose-Marie Frebran i Örebro en telefonkonferens med länets Viltförvaltningsdelegation och fick positiv respons på Naturvårdsverkets planer på att släppa ut vargen i Kilsbergen.
Naturvårdsverket kunde beslutat om utplantering även delegationen sagt nej till släppet.
Men till och med jägarintressenas representant i delegationen var positiv.
När vargen väl var utsläppt kom dock negativa reaktioner från Jägareförbundet i Örebro län och Riksjägarna. Jägareförbundet vill ha kompensation för utsättningen, bl a högre licenstilldelning för Örebro näst år, men vem har sagt att de ska bli en ny licensjakt. Och dessutom är ett sådant krav redan överspelat eftersom vargen inte ens finns i Sverige längre.
Riksjägarna anser att vargen borde ha skyddsjagats på plats i Jämtland eftersom den jagade ren i området.
Hanteringen gick mycket fort och väcker kanske en del frågor. I går förmiddag, måndag, förnekade länsstyrelsen i Örebro att något beslut fattats. I dag, tisdag, är vargen utplanterad.

Jägareförbundet ropar efter kompensation. Läs förbundets pressmeddelande nedan som kom efter att flytten av vargen var gjord.

    Pressmeddelande från Svenska Jägareförbundet
    2011-03-22

    Örebro län bör kompenseras för vargflytt.
    Naturvårdsverket har flyttat en genetisk viktig varg från Jämtland till Örebro län – allt i enlighet med riksdagsbeslutet att den svenska vargstammen ska förstärkas genetiskt för att minska inaveln. Naturvårdsverket diskuterar även kompensationsåtgäder för de län som tar emot flyttade vargar. Svenska Jägareförbundet vet vad som bör göras för att en flytt av varg ska accepteras.

    – Vi anser att det viktigaste är att en flyttad varg som etablerat revir är fredad ett år efter det att den fött första kullen, säger Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd. Men andra vintern, det vill säga när den har sin andra kull, ska jakt tillåtas. Ju fler vargar som flyttas, desto mindre avlysningar krävs.

    I Jägareförbundet har man enats om fler krav för vargflytt;
    – län där vargar släpps bör kompenseras med extra varg/vargar vid licensjakten. Även områden där de etablerar sig bör kunna prioriteras
    – att vargar som flyttas helst inte bör ha halsband
    – att det inte finns några heliga vargar, det vill säga att man kan tillåta skyddsjakt på flyttade och genetiskt värdefulla vargar
    – att Sveaskogs marker först och främst bör komma i fråga för vargflytt

    Torbjörn Lövbom understryker betydelsen av att ha en nära dialog med dem som får den nya vargen på sina marker och säger:
    – För att den svenska rovdjursförvaltningen ska lyckas måste den bygga på acceptans och delaktighet bland dem som berörs. Snart presenteras en ny utredning om den framtida rovdjursförvaltningen, vi förutsätter att utredaren Lars-Erik Liljelund tar hänsyn till detta, tillägger han.

Även Riksjägarna är irriterade på vargflytten,
här deras Pressmeddelande samma dag

Jägarnas Riksförbund är mycket kritiska till den flytt av en varg som skedde till Örebro län under måndagen. Förbundsordförande Solveig Larsson säger i en kommentar att detta inte kommer att gagna människan, vargen eller trovärdigheten för den förda rovdjurspolitiken. Att man mycket brådskande genomför en flytt av varg och genom att gå förbi de beslutade processerna som ska föregå denna typ av aktivitet gagnar inte heller regeringens rovdjurspolitik. Oavsett den genetiska bakgrunden på den flyttade vargen så borde den ha skyddsjagats då den ställt till problem och visat ett inte önskvärt beteende fortsätter Solveig Larsson. Vi kräver nu att människor som kan komma att drabbas av vargen i form av skador eller lidande fullt ut ersätts ekonomiskt.

JRF förordar fortsatt naturlig invandring och att skadegörande individer, oberoende av bevarandestatus, skall tas bort genom skyddsjakt. JRF har full förståelse för att Tåssåsens sameby kräver skyddsjakt och snabba åtgärder, men lösningen är inte att flytta problemet till någon annan enligt Solveig Larsson.

Här sitter den rödfjädrade bedövningspilen i höger baklår på vargtiken.

Sanningens minut för vargen närmar sig

I dag presenterade Naturvårdsverket ramarna för den kontroversiella utplaceringen av varg i landet som riksdagen bestämt ska ske för att rädda vargstammen från inavel.
I flera av varglänen bjöd verket in lokalpressen till presskonferens.

Vargjakten i vintras var villkorad med utsättning av 20 vargar

Naturvårdsverket kommer inte att styra var i länen vargarna ska släppas, det ansvaret får varje länsstyrelse själv ta, helt i linje med det regionala ansvar över rovdjuren som gäller sedan en tid. Men givetvis kommer Naturvårdsverket att ha ett vakande öga över arbetet, det är ju ändå en nationell angelägenhet, fastlagd av riksdagen, att Sverige ska ha en frisk livskraftig vargstam.
Det som presenterades i dag var mer att betrakta som en remiss som ska vara besvarad redan om en månad 1 november. Svaren blir avgörande för hur fria de olika länen kommer att bli i fortsättningen när det gäller det regionala rovdjursansvaret. Svaren kommer att visa inte bara var det är mest lämpligt att släppa ut friska utländska vargar utan också om det är möjligt med en regionalt ansvar över en fråga som egentligen är mer nationell till sin natur. Man kan inte ha varg bara i vissa skogslän.

Här följer Naturvårdsverkets presentation av hur man har tänkt sig det hela:

http://tinyurl.com/37fd7qa

Här kan du läsa detaljerna i remissen:
http://bit.ly/dakNLp

Regeringens genetikrådgivare kritiserar miljöministern

I onsdags sade miljöminister Carlgren ”Ju friskare vargstam desto mindre vargar behövs för att vi ska vara säkra på att den är livskraftig”. Nu får han kritik av populationsgenetikern Linda Laikre vid Stockholms universitet.

Linda Laikre

– Man kan inte bara plantera in nya vargar och hoppas att det hela ska lösa sig utan att man behöver en större vargstam på tusen till ett par tusen individer. (Att jämföra med de 200 vargar som finns i landet i dag och att riksdagen tagit beslut att det ska finnas bara 210 individer). Linda Laikre hävdar att det inte är rimligt att ha en liten vargstam.
– Det skulle innebära att man kontinuerligt måste portionera in nya gener för att uppehålla en biologiskt ohållbar situation, säger hon

I onsdags avslöjade Andreas Carlgren (C) att det blir vargjakt även nästa år och att licensjakten kommer att tillåtas minst även under 2012 oavsett hur det går med utplanteringen av nya vargar.

Fotnot: Linda Laikre är forskare och lektor vid avdelningen för populationsgenetik. Förutom att forska och leda undervisningen har hon även ansvar för avdelningens informationsverksamhet. Hon disputerade 1996 och är specialiserad på bevarandegenetik och genetisk dynamik hos små populationer. Linda Laikre har publicerat ca. 25 vetenskapliga och 40 populärvetenskapliga artiklar med anknytning till bevarandegenetik. Sedan år 2000 är hon medlem av regeringens Vetenskapliga råd för biologisk mångfald.

Carlgrens tre steg mot vargens räddning

”En ny trovärdig rovdjurspolitik” – inledningstal av miljöministern Andreas Carlgren, vid Nationellt upptaktsmöte för viltförvaltningsdelegationerna på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm 7 april 2010

En av stora svenska miljöframgångarna är det ökande antalet stora rovdjur i vår fauna.
Tillväxten har varit snabb, ett av de länder i Europa med absolut snabbast tillväxt. Modigt av Kjell Larsson och senare riksdagen att sätta upp ambitiösa mål för tio år sedan. När vi förra våren presenterade propositionen kunde vi summera att vi nått långt:
Svensk-norska stammen med cirka 3 000 björnar är betydligt fler än riksdagens miniminivå på 1 000 individer.
Kraftig utveckling från 160 – 200 järvar för tio år sedan à 700 individer och 111 föryngringar, har etappmålet på 90 föryngringar uppnåtts.
Med 300 föryngringar och cirka 1 500 individer för lo, hade vi inför vårt beslut om propositionen uppnått riksdagens miniminivå med 300 föryngringar.
Kraftig ökning av antalet kungsörnar. Nu har det varit få föryngringar senaste året, men när propositionen förbereddes fanns cirka 1 700 kungsörnar i landet – överstiger riksdagens miniminivå på 600 föryngringar per år.
Vargen var i det för några decennier sedan närmaste utrotad. För tio år sedan fanns det ännu bara cirka 80 vargar i Sverige.
Vargstammens tillväxt varit upp mot 19 procent årligen. Nu är etappmålet 20 föryngringar nått och över 200 vargar finns i våra skogar.
Trots snabb tillväxt skapas inte förutsättningar för en långsiktig livskraftig stam i Sverige. Med något undantag, har inga nya vargar har tillförts den isolerade vargstammen på tre decennier.

I underlagsrapporterna till Naturvårdsverket: Inaveln hotar på lång sikt fortplantningsförmågan. Kullarna har redan minskat kraftigt, flera exempel på att valpkullarna har halverats har visats.
I princip härstammar alla dagens omkring 200 vargar från endast tre individer. I genomsnitt är alla individer väsentligt mer besläktade med varandra än helsyskon.
”Exempelvis har flera fall av kryptorchism (som kan leda till sterilitet) och ryggkotsdefekter (som kan leda till förlamning), hjärtfel och njurfel observerats.”

En av rapporterna sammanfattade: ” Vi bedömer situationen som genetiskt akut.”
De som är berörda, på landsbygden, fäbodsbrukare, naturintresserade måste få chans till verkligt inflytande – annars urholkas acceptansen.

En grupp forskare beskrev i Dagens Nyheter 2 februari i år: ”Vetenskapliga undersökningar har visat att motståndet mot varg i varglänen har ökat de senaste fem åren, och att en majoritet där motsätter sig en ökning av vargstammen och vill begränsa den genom jakt.”
Detta var grunden när jag och vi på miljödepartementet hade dialog med miljö och jägarorganisationer, skogsintressenter och fäbodbrukare, och landsbygdsorganisationer inför propositionen förra våren.

Tre stora förändringar för att rädda vargen:

1) Beslut och ansvar flyttas närmare de berörda människorna. Naturvårdare, jägare och landsbygdsbor – ska medverka i beslut och ansvar.
Ansvaret för att säkerställa de nationella målen för livskraftiga stammar behöver tas nationellt, men ansvaret för förvaltningen bör i allt större utsträckning ske regionalt och med lokalt inflytande.
Det främjar den nödvändiga samexistensen som också är en viktig del i de riktlinjer om förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå som Europeiska kommissionen fastställde under 2008.
De viltförvaltningsdelegationer som nu inrättats vid länsstyrelserna är grunden för en samverkan lokalt. Om människor har en reell möjlighet att ha inflytande över viktiga beslut kommer också fler att stå upp för dessa beslut.
I viltförvaltningsdelegationerna ska representanter från olika samhällsintressen mötas à beslut som fattas har en bred förankring i lokalsamhället. Jag är mån om att eftersträva enighet i arbetet – stänger dörrar för framtiden om man börjar med att köra över ena eller andra gruppen. Den här dagen kommer att vara nationellt avstamp för det arbetet.

2) Nu vidtas för första gången åtgärder som gör vargarna genetiskt starkare. Det ska ske genom tillskott av nya friska vargar österifrån. Riksdagen har antagit ett nytt mål som innebär att de närmaste fem åren ska upp till 20 vargar införlivas med vargarna i landet.
Första steget är att naturlig invandring underlättas genom att invandrade vargar övervakas och fredas genom renbeteslandet ned genom landet.
I andra steget vidtas åtgärder för att varg som korsar svenska gränsen ska fredas och om det behövs också flyttas.
För det tredje förbereds aktiv flytt av vargar till Sverige, om naturlig invandring skulle visa sig otillräckligt. Regeringen har nyligen gett Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt i uppdrag att utarbeta vidare riktlinjer för aktiv införsel av vargar med östligt ursprung. Myndigheterna ska redovisa uppdraget den 31 oktober i år.
Naturvårdsverket och andra myndigheter har redan inlett arbetet genom dialog och förankring med berörda och boende i de områden som kan bli aktuella för utplantering av vargar. Den förankringsprocessen ska inte hastas igenom. Internationella erfarenheter visar att det kan behöva ta tid. Om en flytt ska lyckas krävs att alla berörda känner ansvar för dessa åtgärder.
För att lyckas måste vi också förankra de här stegen i de regioner som är berörda. Jägarorganisationerna har en viktig roll att bidra till det och jag förutsätter att ni kommer att ta det ansvaret fullt ut.

3) För att skapa förankring och trygghet är det också viktigt med en varsam och kontrollerad förvaltning av vargstammen. Förvaltningen ska både skydda vargstammen så att inte vargstammen blir mindre än 200, och se till att den inavlade stammen inte växer okontrollerat. Därför har begränsad och kontrollerad licensjakt på varg införts. Under tre år sätts ett tillfälligt tak på 210 vargar sätts för antalet vargar i Sverige. Under den tiden förbereds beslut om det långsiktiga antalet vargar i Sverige. Regeringens politik innebär att Sverige alltid ska ha en vargstam som är större än 200 vargar.
I år har licensjakten genomförts för första gången. Nu ska vi utvärdera och lära av erfarenheterna. Även om jakten, med några undantag, skett ansvarsfullt och kontrollerat, finns ändå inslag som kan göras bättre. Behöver riktlinjer skärpas, bestämmelser ändras, kontroll öka, så ska det ske.
Utgångspunkten för regeringen, så som står i den proposition vi la fram, är att jakten ska vara selektiv och genetiskt värdefulla vargar skall fredas. I Naturvårdsverkets riktlinjer undantogs bara ett revir, Galvenreviret, från jakten eftersom där fanns varg som nyligen invandrat österifrån. Det byggde på forskarnas underlag som visade att den svenska vargstammen överlag är så inavlad att det under årets licensjakt inte fanns skäl att rikta jakten mer.
Jag har tagit upp en rad frågor med Naturvårdsverket: Har jakten tillräckligt selektivt skyddat genetiskt värdefulla vargar? Hur många jägare ska delta i jakten? Har tidpunkt och rapportering fungerat tillfredsställande? Har jägarna tagit sin del av ansvaret som följer av rätten att jaga?

    Utvärderingen av årets jakt ska ligga till grund för kommande års jaktbeslut. Vi kommer att ha en begränsad licensjakt även nästa år, under förutsättning att det blir tillräckligt många föryngringar inom vargstammen i år.
    Frågan är hur många vargar som långsiktigt behövs för att vargstammen ska vara frisk och livskraftig. Det ska avgöras på grundval av noggranna forskarbedömningar och samråd med berörda, dvs. både naturvårdare, miljöorganisationer, lantbrukare, jägare och andra. Ju bättre genetik för vargarna, desto färre vargar krävs för att stammen ska vara långsiktigt livskraftig. Regeringen kommer inom kort att tillsätta en utredning med bred sammansättning som ska föreslå långsiktiga mål för rovdjursstammarna. Uppdraget ska redovisas under sommaren 2012.
    Det känns tryggt att en bred majoritet av svenska folket vill ha friska och livskraftiga vargar i svenska skogar. De undersökningar som gjorts visar också att en bred majoritet av befolkningen stöder vargjakten ​ någon undersökning pekar på dubbelt så många för som emot. Och en riksdagsmajoritet på mer än fyra femtedelar står bakom beslutet om licensjakt.

Den senaste tidens högljudda vargdebatt har visat att olika perspektiv stått långt från varandra. Jag och regeringen är beredda att ta ansvar för att skapa samling. Därför riktar jag en stark uppmaning till debattörerna: Det är viktigare att vi samlas kring långsiktiga lösningar, än att ni tar kortsiktiga mediapoäng. Det är inte ytterligheterna som kan få rätt, utan vi måste samlas för att genomföra vad folkets breda majoritet också stöder, nämligen långsiktigt friska och livskraftiga vargar, och förvaltning av vargstammen genom väl kontrollerad jakt.

Viktig läsning om Jägareförbundets siffermanipulerande

Läs Jan Guillous krönika om Vargjaktslotteriet och Jägareförbundets sifferlögner: http://tinyurl.com/y9cyx3n

Jägareförbundet för första gången – fördömer tjuvjakt

Jägareförbundet försöker nu bättra sitt dåliga rykte efter vargslakten i början av januari då 27 vargar sköts inom loppet av en jaktdag.
Man fördömer tjuvjakt i allmänhet för förts gången officiellt och särsklit de två senaste fallen i Dalarna och norra Värlmland. Man går till och med så långt att man uppmanar ortsbefolkningen att hjälpa polisen att lösa dessa tjuvjakter.

– Den illegala jakten riskerar att minska förståelsen för jakt i allmänhet, heter det i det uttalande som länsordförandena i varglänen samt Jägareförbundets ordförande ställer sig bakom.
Vargens tid undrar om inte den förståelsen redan är körd i bott.

– Den illegala jakten är också ett hot mot framtida licensjakt, säger de vidare.
Så var det alltså med den omsorgen om vargen. Döda gärna, men gör det lagligt.

Avståndstagandet från tjuvjakten på varg är ett trendbrott för Jägareförbundet. Det är första gången man går ut på det här sättet och tar klart avstånd från tjuvjakten. Tidigare har man nästan med förtäckta ordalag istället uppmanat folk att ta saken i egna händer eftersom myndigheterna inte gick jägarna till mötes och gav tillstånd för vargjakt.

Nu fick man tillståndet med känd utgång vilket inte gav några större förhoppningar om fortsatt fri licensjakt. När nu dessa två konstaterade tjuvjakter i Dalarna och Värmland kom trots den genomförda licensjakten, den skulle ju göra att folk blev mindre benägna till tjuvjakt enligt jägareförbundet propåer inför regeringens beslut i frågan.

Förbundet är alltså tvunget välja en mjukare väg om man över huvud taget ska få jaga i framtiden. Vargjakten i januari och tjuvjakten nu i februari talar verkligen inte för jägarnas sak.

Så här ser uttalandet ut i sin helhet i Svensk Jakts nätupplaga:
Vi sex ordföranden för de län som i vinter fick möjlighet att jaga varg på licens för första gången på 45 år, samt förbundsordföranden, fördömer den illegala jakten på varg.

Den illegala jakten är inte bara ett hot mot framtida licensjakt, den riskerar också att minska förståelsen för jakt i allmänhet.

Vi uppmanar därför lokalbefolkningen att samarbeta med polisen i utredningsarbetet.Den senaste månaden, sedan licensjakten avslutades, har två fall av misstänkt illegal jakt på varg uppdagats, först ett fall i Dalarna och nu ett nytt fall i nordligaste Värmland.

Att illegal jakt på varg förekommer är i sig inget nytt. Forskarna har tidigare beräknat att så mycket som femton procent av vargstammen kan ha dödats illegalt årligen. De två nya fallen bekräftar tyvärr bilden av en inte obetydlig illegal jakt på varg.

Svenska Jägareförbundet liksom BRÅ och den senaste rovdjursutredningen anser att det enda sättet att komma tillrätta med den illegala jakten vid utformandet av rovdjurspolitiken, är att ta större hänsyn till de människor som har problem av vargförekomsten.

Regering och riksdag har antagit en ny rovdjurspolitik som syftar till att hitta en balans mellan vargens och människors behov. Det är därför med stor besvikelse som vi konstaterar att åratal av konstruktivt och seriöst arbete inom ramen för det demokratiska systemet riskerar att äventyras av några få personers illdåd.

Vi uppmanar lokalbefolkningen och jägare att samarbeta med polisen så att de båda fallen kan klaras upp.

– Den illegala jakten äventyrar våra egna möjligheter att inom ramen för det nya regionala självbestämmandet få påverka vår egen situation, säger Torsten Mörner, förbundsordförande i Svenska Jägareförbundet.

Läs också gärna Jan Guillous krönika om Vargjaktslotteriet och Jägareförbundets sifferlögner: http://tinyurl.com/y9cyx3n

Svenska Rovdjursföreningen protesterar mot licensjakten

Inledningen på licensjakten på 27 vargar är nu bara några dagar bort. I Rättvik ska jägarna gå ut redan första jaktdagen som är nu på lördag 2 januari. Jakten är sanktionerad av Riksdag och Regering och verkställd av Naturvårdsverket. Bakomliggande krafter är Svenska Jägareförbundet som genom en intensiv lobbying under flera år lyckats få fega politiker att gå med på vargjakt under en tid då vargstammen fortfarande är under uppbyggnad. Svenska Jägareförbundet har inte skytt några medel för att få till stånd en vargjakt. Det är ofattbar att en så liten intressegrupp kan tillåtas ha så stort inflytande på den svenska viltstammen.

Så här skriver Svenska Rovdjursföreningen i sitt upprop för att i sista stund stoppa licensjakten:

Skriv under SRFs upprop: Nej till licensjakt på varg!

Den 2 januari 2010 går startskottet för den första mer omfattande vargjakten i Sverige sedan i början av förra seklet. Mer än 12 000 vargjägare har registrerat sig för att skjuta 27 vargar i de fem länen Dalarna, Värmland, Gävleborg, Örebro och Västra Götalands län. Inte sedan 1920-talet har vargjakt i denna omfattning bedrivits i Sverige. Mer än 10 % av Sveriges vargstam ska skjutas bort, trots att det inte finns mer än 230-250 vargar. Jakten saknar vetenskaplig grund och strider mot EUs naturvårdslagstiftning.

Gör din röst hörd, skriv på listan via länken nedan. Den kommer att skickas till Miljöminister Andreas Carlgren och till politikerna i Miljö- och Jordbruksutskottet.

Direktlänken till uppropet där du kan skriva under med ditt namn: http://upprop.nu/FQBS

Svenska Rovdjursföreningen har också skrivit ett längre pressmeddelande varför föreningen anser att licensjakten är felaktig:

Licensjakt på 27 vargar – en ren provokation!

Att öppna för licensjakt på 27 vargar i ett skede där vargstammen på drygt 200 djur fortfarande är liten och instabil är ett utslag av politisk populism och en direkt provokation mot de människor som värnar om djur och natur i Sverige. I processen som lett fram till den omfattande vargjakten har riksdag och regering överhuvudtaget inte beaktat naturvårdens synpunkter, säger Svenska Rovdjursföreningen.

För att tillmötesgå landets vargmotståndare ska regering och riksdag redan efter nyår låta skjuta en stor del av den svenska vargstammen med det enda syftet att det inte ska få finnas fler än 210 vargar i Sverige.

– Regeringen struntar uppenbarligen i vad majoriteten av svenska folket tycker, som enligt en rykande färsk undersökning ger vargen ett fortsatt starkt stöd även i rovdjurslänen. Att rovdjurspolitiken och vargen har ett stort stöd visste vi, att regeringen agerar som om motsatsen råder är upprörande, säger Krister Persson ordförande i Svenska Rovdjursföreningen.

Svenska Rovdjursföreningen menar att jakt på en så liten och instabil djurstam strider mot kraven i EUs naturvårdslagstiftning och har i brev uppmärksammat EU-kommissionen på de överträdelser av riktlinjerna för förvaltning av hotade djurarter som riksdagsbeslutet innebär. När konkreta resultat av politiken nu kommer så gör föreningen, tillsammans med andra organisationer, en formell anmälan in för prövning i EG-domstolen.

Jakten är ett experiment med små marginaler och det är svårt att överblicka konsekvenserna. Effekterna beror på vilka djur som skjuts och vilka följdverkningar detta får för eventuella föräldralösa valpar, splittrade familjegrupper och parförhållanden mm. Enligt forskarna kan slumpmässig avskjutning leda till ”varierande och svåröverskådliga effekter i varje revir”. Detta i sin tur riskerar att försvåra nästa års varginventering som ska ligga till grund för att utvärdera både vargstammen och effekterna av jakten.

– Man kan inte ens skydda avkomman från de två invandrade vargar som givit upphov till fyra kullar under de senaste två åren i Norge och Sverige, vilket förefaller motverka hela regeringens satsning på att förbättra vargstammens genetik. Vari ligger logiken att först riskera att skjuta befintliga vargar med ”friska” gener för att sedan ”rädda situationen” genom att plantera in vargar utifrån, säger Ann Dahlerus, generalsekreterare i SRF.

Vargjakt i den här omfattningen har vi inte haft i Sverige sedan i början av förra seklet och då var målet att utrota vargen, vilket man också lyckades med någon gång under 1960-talet. Den nuvarande stammen som grundades 1983 härrör från tre finska invandrare och har på drygt 25 år inte vuxit till fler än drygt 200 djur. Vildsvinsstammen som haft en liknande utveckling i Sverige uppgår idag till någonstans mellan 60 000 och 80 000 djur.

– Att vargjakten skulle leda till ökad acceptans hos de mest vargnegativa grupperna tror vi inte på. Alla erfarenheter visar att eftergifter i form av mer jakt bara leder till ökade krav på ännu mer jakt. Så har varit fallet med både lodjursjakten och björnjakten. Möjligheterna till skyddsjakt på varg har rent av utökats så mycket under senare år att åklagarväsendet menar att fredningen satts ur spel. Trots detta har kraven på mer vargjakt inte stillats hos de grupper vars acceptans man söker, säger Ann Dahlerus.

Att ett glest befolkat land som Sverige med vidsträckta skogar med utmärkta vargbiotoper och talrika klövviltstammar inte skulle kunna dela livsutrymme för fler än ynka 210 vargar är en skamfläck för regeringens naturvårdspolitik.

– Liknas beslutet om licensjakten vid en fotbollsmatch där bevarandesidan spelar mot vargmotståndare så har domaren dömt enligt följande; istället för en indirekt frispark i våra motståndarnas straffområde har vi fått ett uppkast i vår egen målgård. Beslutet är felaktigt och kan besegla vargstammens öde, säger Krister Persson.