Den norska varglögnen måste avslöjas

Ulveløgnen

Med andre ord er disse ulvene innvandrere;
de har ikke noe med å være her.
Dette er ikke norske ulver,
de har ikke engang norske gener!
Få dem ut

Är det inte konstigt?
I en rättvis värld skulle det internationella samfundet gett tillrättavisningar till ett land som dödar halva sin population av landets största rovdjursart. Även när de nationella myndigheterna erkänner att arten är akut hotad, främjas en strategi som förhindrar tillväxtmöjligheter och håller det totala antalet så artificiellt låg att den är genetiskt degenererad .
Ja, vi är i Norge.
Så inleder den brittisk/norske journalisten Ben McPherson sin svidande kritik mot den norska politiska etablissemanget och landets bönder i en stort uppslagen krönika i Oslotidning Aftenposten som är Norges stösta tidning som når nära en miljon läsare vardagar med sina två upplagor. McPherson lever i Oslo sedan 15 år.
Han  fortsätter…. Om Kenya gjorde något liknande med sin lejonpopulation skulle världen vara upprörda . Sanktioner och bojkotter skulle komma . Norsk myndighet skulle rekommendera folk att åka på semester till andra länder . Vi hade sett dokumentärer på NRK och fått upprörda uttalanden från Erna Solberg (Norges nya statsminister: vår anm).
Han menar att Norges stora miljö-överfall går världen förbi: Norge, unikt bland utvecklade länder, är på väg att utrota sina största landbaserade rovdjur.
– Det är dags att världen får upp ögonen för vad ”naturparadiset” Norge gör vargen. Medan lodjur, björn och järven klamrar sig fast vid livet befinner sig vargpopulationen i en prekära situation, skriver han i Aftenposten.
Vargen är rödlistad över hotade arter i Norge. Senaste inventeringen  säger att endast mellan 35 och 52 vargar finns i landet. I år har totalt 14 vargar skjutits på licens eller skyddsjakt. 14 vargar är över 25 procent av alla vargar i landet. Och till det kommer tjuvjakten.
Han varnar för att populationen en dag kommer att kollapsa omöjlig att återhämta.

Här kan du läsa hela krönikan

 

Annonser

Jakten på Junselevargen stoppad – stoppet har överklagats

I går när Naturvårdsverket meddelade beslut att återuppta skyddsjakten på den fink-ryska vargen i Junsele stod flera vargföreningar beredda med begäran om inhibition av beslutet, vilket innebär att jakten inte ska kunna komma igång. Samtidigt överklagade föreningarna beslutet.
Förvaltningsrätten som antagligen känner sig lite trotsade av Naturvårdsverket både stoppade jakten och beslöt att pröva beslutet.
Det innebär att Naturvårdsverket nu har tid fram till 8 mars att komma in med ett klarläggande angående det nya beslutet. Sedan ska de klagande föreningarna få tillfälle att svara på Naturvårdsverkets inlaga. Det kommer alltså att ta minst två veckor innan processen kan prövas av rätten.
Under tiden är Junseletiken fredad.
Även Vilhelmina södra sameby kommer att överklaga. Men då handlar det om att överklaga inhibitionen så att jakten kan komma igång med et snaraste. Enligt renägarna äter vargtiken nästa enbart ren. En diet hon koncentrerade sig på sedan hennes hane sköts första jaktdagen i det förra skyddsjaktbeslutet i januari. När de var två åt de mest älg.
Samebyn får support för sitt överklagande av Svenska samernas riksförbund. Och nu hoppas man att Kammarrätten lyssnar. Det gjorde man inte vid förra inhibitionen.
Sedan hon blev ensam finns uppgifter om att vargen inte tillåts vara ifred. Hon spåras och ringas dagligen och på så sätt får hon inte ro att äta färdigt på de renar hon tar. Istället tvingas hon slå nya renar vilket naturligtvis innebär att antalet slagna renar blir större än om man lätt vargen vara ifred.

Se generaldirektören Maria Ågren diskutera Junselevargen med Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson

http://www.svtplay.se/klipp/1059936/junselevargen/?dela=1

Renägande samer som tar emot vargar från Mellansverige vill ha vargfritt

I december 2011 sköts det här vargparet i Idre.


Landets fem sydligaste samebyar vill att renbetesområdet ska vara helt fritt från vargar – med en skyddszon på tio mil söderut. De senaste åren har samebyarna i Dalarna och Jämtland fått tillstånd till skyddsjakt på upp emot 20 vargar.
Samebyarna uppvaktade på tisdagen regeringen med sitt krav på vargfri skyddszon.

Med på uppvakningen från samebyarna var Jörgen Jonsson, Nya Idre Sameby och Richard Åström från Handölsdalens sameby. De fick träffa både miljöminister Lena Ek och landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
I vissa områden har antalet vargar enligt Åström ökat med 1 000 procent, en siffra som inte säger ett jota om man utgår från siffran 0
Kraven är:
Helt vargfritt där renarna betar.
En skyddszon på 10 mil runt betet.
Skyddjakt direkt som staten ska sköta. Entydiga regler för skyddsjakt.

De överlämnade också en skrivelse där det bland annat står: ”Renskötselområdet börjar i söder med Idre sameby. Det innebär att Idre och närbelägna samebyar drabbas hårdast av sydliga vargar på väg norrut, eftersom vargarna tenderar att stanna kvar där födan, läs renen, finns.”
Vidare: ”– Vargförekomsten i Idre sameby var innan 2008 under flera år endast enstaka varg. Det har ökat till fyra vargar vintern 2009-2010, och 11 vargar vintern 2010-2011.”
Den senaste siffran stämmer väl överens med det antal vargar som samebyn fick tillstånd att skjuta under nämnda period.
Mötet med ministrarna på tisdagen hade ordnats av projektet Faamoe som ingår i Livskraft i Södra Sápmi ekonomisk förening, där de fem samebyarna Idre, Ruvhten Sijte, Mittådalen, Handölsdalen och Tåssåsen ingår.
Faamoe är ett utvecklingsprojekt som bland annat syftar till att förbättra livsmiljön för samerna i området.

En skyddsjakt kommer allt närmare för Rialavargarna

Några närkontakter för många, har de blivit för mycket även för myndigheterna? Denna vecka avgör Naturvårdsverket revirets framtid.


Naturvårdsverket synar Rialavargarna.
Den här vecka, kanske redan i dag onsdag, beslutar verket om vargarna i Riala ska få leva eller om det blir skyddsjakt. Länsstyrelsen har i ett tillägg in sin tidigare remiss i princip sagt att man inte blir överraskad om Naturvårdsverket ger klartecken till skyddsjakt. Flera händelser den senaste tiden har satt fokus på vargarna i Riala.
Och nu har även Viltskadecenter kompletterat sitt tidigare svar till Naturvårdsverket efter Länsstyrelsens komplettering. Viltskadecenter är tydligare än Länsstyrelsen och föreslår Naturvårdsverket att ge tillstånd för skyddsjakt på en varg.
VC anser att vargarna gått fått långt och att de nu är nära stadiet där man kan börja prata om en tillvänjning till människor. Man slår fast att deras beteende så är långt är oacceptabelt.
Men man säger också att det inte skulle vara fel att innan skyddsjakten dras igång gör försök att skrämma dem med gummikulor och knallskott. Man ger också Verket detaljerad instruktion hur en skrämselattackerna ska sättas in och när.
Redan vid nästa oönskade händelse ska man slå till tycker Viltskadecenter.

Det som talar för att reviret förblir intakt är dels att man inte säkert vet vilken varg som är den skyldige och del att det finns valpar i reviret som behöver båda sina föräldrar. Skjuter man tiken, dör valparna, skjuter man hanen behöver tiken lätta byten vilket då kommer att drabba tamdjur och förhållandena människa tamdjur och varg kan komma att förvärras.

Problemet för reviret är att vargar som ständigt är nära människor tappar sin naturliga skygghet.
Frågan är om reviret skulle getts möjligheten att etablera sig över huvud taget.

Intervju

Två vargar får dödas för en utsatt varg – Naturvårdsverket lägger kompensationsförslag på Regeringens uppdrag

Läs vad Naturvårdsverket skriver om sitt förslag till kompensation
Ökat stöd till förebyggande åtgärder i renskötselområdet och där invandrade och flyttade vargar etablerar sig.
Extra tilldelning i licensjakten för län som tar emot valpar och flyttade vargar samt där vargar etablerar sig.
Det ingår i Naturvårdsverkets förslag till kompensation vid genetisk förstärkning av vargstamme

Naturvårdsverket redovisar nu till regeringen förslag till kompensation vid flytt av genetiskt värdefulla vargar. Uppdraget var att lämna förslag inom befintlig budget.

Den svenska vargpoltiken handlar allt mer om att döda så mycket varg som möjligt. Utplacerade valpar och flyttade vuxna vargar förslås kompenseras med utökad licensjakt för både utsättningslänet och etableringslänet.


– Vi har haft samråd med representanter för intresseorganisationer och länsstyrelser om förslagen för att få så bred uppslutning som möjligt kring genetisk förstärkning av den inavlade svenska vargstammen, säger Eva Thörnelöf, avdelningschef på Naturvårdsverket.
Vargstammen kan förstärkas på flera olika sätt enligt regeringens beslut. Det kan till exempel ske genom spontant invandring av östliga vargar, genom flytt av invandrade vargar från norra Sverige till vargområdet i Mellansverige, genom att ta in utländska vargar och genom att flytta vargvalpar från djurparker till det fria.

Licensjakten
Naturvårdsverket föreslår förändringar i licensjakten på varg. En större tilldelning bör ges till de län som tagit emot valpar eller där invandrad/flyttad varg etablerar sig. Dessutom bör de län som tar emot en flyttad genetiskt värdefull varg få en extra varg i tilldelning i licensjakten oavsett om vargen stannar i länet.
Naturvårdsverket har inriktningen att överlämna beslutsrätten för licensjakt efter varg 2012 till länsstyrelserna. Det innebär att Naturvårdsverket kommer att i delegeringsbeslut ange antal djur som högst får fällas vid licens och skyddsjakt. Eftersom miniminivå för vargstammen saknas sägs i lagstiftningen att verket ska ange det högsta antal djur som får fällas vid skydds och licensjakt.
– Det här är frågor som länsstyrelserna bör diskutera när de beslutar om licensjakt. Vi har inriktningen att delegera licensjakten efter varg 2012 till länsstyrelserna, säger Klas Allander.

Mest värdefulla reviren
Licensjakt 2012 bör inte tillåtas i revir med invandrade och flyttade vargar samt första generationen av avkommor.
Det bör inte tillåtas jakt i 8-10 revir med de mest genetiskt värdefulla vargarna.
Det finns idag ungefär så många revir med värdefulla vargar och deras valpar.

Undantaget för jakt
Revir med avkommor till värdefulla vargar bör undantas från jakt under högst två licensjakter.

Åtgärder i vargområdet
Risken för tamdjursangrepp i vargområdet gäller främst får. Tamdjursägare kan få bidrag för förebyggande åtgärder inom Landsbygdsprogrammet. Naturvårdsverket föreslår ökade bidrag till rovdjursavvisande stängsel för att täcka merkostnaden jämfört med vanliga stängsel.
– Det kan behövas mer informationsinsatser i områden med flyttade vargar. Här föreslår vi att verksamheten med akutgrupper fortsätter och att fler länsstyrelser kan få medel för detta. , säger Klas Allander, handläggare.

Åtgärder i renskötselområdet
Invandrade vargar från öster kan bli kvar i norra Sverige. Av smittskyddsskäl bör de vara kvar i ett halvår innan de flyttas söderut.
– Det är viktigt att skydda både rennäringen och den invandrade vargen under den här tiden. Vi föreslår därför ökat stöd till förebyggande åtgärder och kommunikation till både länsstyrelser och rennäringen, säger Eva Thörnelöf.
Länsstyrelserna bör få extra medel att följa den invandrade vargen i fält. Viltskadeförordningen bör ändras så att samebyn kan få ersättning för skadeförebyggande åtgärder utan att detta dras av från ersättningen för rovdjursförekomst. Ersättningsnivån för vargförekomst i samebyar bör ses över.

Ryskan har nu vänt åt sydöst och är på väg mot Dalsland

Här ses ryskans vandring i Norge sedan hon gick in landet för snart två veckor sedan.


Norsk läsövning
Den genetisk viktige ulven kom inn i Hedmark, og har i ettertid beveget seg både innenfor og utenfor forvaltningsområdet for ulv. Det er ingenting som tyder på at den har funnet en make og etablert seg.

Ulvetispa kom inn i Norge 7. april. Ulven vandret ganske raskt vestover, og krysset Glomma nord for Kongsvinger. Den fortsatte deretter vestover, og satte kursen mot Minnesund og Eidsvoll. Etter å ha beveget seg sørover fra dette området passerte ulven Jessheim og Lillestrøm, før den kom til Glomma omtrent ved Fetsund. Den har nylig krysset Glomma, og har fortsatt en sørlig kurs. Den befinner seg nå innenfor forvaltningsområdet for ulv.

Om den etablerer seg innenfor den såkalte ulvesonen i Norge, vil den kunne bety et viktig tilskudd til den sørskandinaviske ulvestammen. Direktoratet for naturforvaltning har forløpende kontakt med svenske miljømyndigheter om denne ulven.

I disse dager er det mange unge ulver på vandring i både Norge og Sverige. Ungulver som ble født i 2010 forlater det området der de er født og oppvokst, på jakt etter sine egne territorier. Disse unge ulvene eksponerer seg oftere enn voksne mer erfarne dyr. De kan opptre nærmere folk, og fremstå som mindre sky. De vandrer likevel langt på leting etter en partner, og forflytter seg raskt. Slike ungulver på vandring kan derfor opptre i hele landet.

Galvenvarg ska flyttas till Dalarna samtidigt som den nyss flyttade finskryskan har gått in i Norge

Foto: Naturvårdsverket. Så här såg det ut när finskryskan "sövdes" i Sveg innan transporten ner till Kilsbergen.


Naturvårdsverket har nu bestämt sig för att flytta den Galvenavkomma som sedan två veckor befunnit sig i Norrbotten. Den upptäcktes i samband med att den jagats under flera mil med skoter i Gällivareområdet. Den överlevde hetsjakten men har sedan dess börjat jaga ren och nu ligger en ansökan om skyddsjakt hos Naturvårdsverket.
Men eftersom vargen är genetiskt viktig ska man nu pröva att ta ner den till södra Dalarna.
Om den stannar där den släpps ut är långt ifrån säkert.

För två veckor sedan kördes en finskrysk invandrad vargtik ner från renbetet runt Sveg till Kilsbergen där hon släpptes. Efter bara några dagar startade hon en vandring nordväst upp genom Värmland som tog henne genom fyra vargrevir och vidare in i Norge. Hon är snart framme vid Glomma norr och Kongsvinger och fortfarande inne i den s k vargzonen som Norge har upprättat i tanken.
När det blev känt att man hade sett ut ett område norr Avesta för utsättningen av Galvenvargen kom som ett brev på posten Jägareförbundets protest.
Länsförbundet menar att man har så många vargar redan i länet att man inte kan ta emot fler.
Konstigt resonerat. Döda vargar under licenjakten går bra, men att enligt uppgörelsen också ta emot genetiskt viktiga vargar går inte. Det är bra att Jägareförbundet visar sitt rätta ansikte i frågan. Och det är bra att Naturvårdsverket inte viker från den uppgörelse man om utsättning om varg.
Händelserna i Gällivare samby har gjort att det blev nödvändigt att flytta vargen. Inom de närmaste dagarna kommer flytten att ske.

Viktiga valpar
Forskare vid Stockholms universitet har på Naturvårdsverkets uppdrag utrett hur viktiga avkommorna till östliga vargar är för att genetiskt förstärka vargstammen i Sverige. De är valpar till en östlig invandrare och en skandinavisk varg och frågan är då hur inavlade de är. Forskarnas slutsats är att avkommorna inte är inavlade och att den genomsnittliga släktskapsgraden är ungefär hälften av den för övriga vargar i Sverige, som bedöms vara mer besläktade än helsyskon.

– Valparna till östliga vargar är viktiga för att minska inavelsgraden i det här skedet. Det behövs också att nya, helt obesläktade vargar kommer in i landet och förökar sig, säger Helene Lindahl Vik.

– Ingen jakt har tillåtits i Galvenreviret och inte heller i andra revir med kända avkommor. Undersökningar av fällda djur efter licensjakten, visar att ingen av dem är valpar till östliga vargar. Det område i Sverige där den flyttade vargen så småningom bildar revir, kommer också att undantas från en licensjakt.

Däremot finns det alltid en möjlighet till skyddsjakt på vargar om det finns risk för att de kan orsaka en allvarlig skada. Det gäller även den varg vi nu vill flytta, säger Helene Lindahl Vik.

Så går flytten till
Vargen kommer att sövas med bedövningspil. Det är samma metod som tillämpats av forskarna vid märkning av vargar. Vargen kommer att avmaskas och förses med sändare. Den ska transporteras per flyg till Mellansverige.

– Det är en lång resa. För att säkerställa att resan sker på ett sätt som under rådande omständigheter är det bästa för vargen kommer vi ha veterinär med under hela resan, berättar Helene Lindahl Vik.

Fakta
Den svenska vargstammen härstammar från tre vargar som vandrade in på 1980-talet. Flera östliga vargar har kommit in i Sverige och Norge sedan dess, men bara två har kommit ner till Mellansverige och förökat sig. Det är Galvenhannen och en hanne i Kynna, Norge. Båda har fått kullar tre år i rad. Sammantaget är det känt att 16-17 valpar fötts och överlevt till följande vinter i Galvenreviret och 19-21 valpar i Kynnareviret.

Den finskryska vargtiken som släpptes i Kilsbergen för snart två veckor sedan finns i området runt Grue öster Glomma. Lite längre österut innanför rikgränsen är det område där allt började 1983 då den första valpkullen föddes i det som nu är det som kallas den skandinaviska vargstammen.