Finskryska tiken är sedan torsdag morgon nordöst om Oslo – kan tas hem om det strular till sig för henne

Här har buren precis öppnats och vargiken är redan på väg ut i det svarta för henne okända området. Foto: Naturvårdsverket


Vargtiken är sövd och nödvändiga prover tas på henne innan hon lastas in i bilen för färd ner till Bergslagen.


Den vargtik som under några veckor uppehållit sig på renbetesmarker tillhörande i Tåssåsens sameby i östra Jämtland och med kort varsel flyttades till Kilsbergen i Örebro län befinner sig sedan torsdag natt nordöst om Oslo. Där är hon redan inne i ganska tätbefolkade områden. Kursen till Oslo har varit spikrak nordvästlig från Kilsbergen. De senaste dagarna har hon dock slagit in på den sydlig kurs som nu tar henne ner mot Oslo.
Om det strular till sig för vargen när hon nu kommer i in i befolkade områden kan det mycket väl bli så att man fångar in henne igen och gör ett nytt utsläpp i Sverige.
I Kilsbergen stannade hon några dagar i det område hon släpptes innan det bar iväg in i Värmland på en nordvästlig kurs.
På sin väg genom Värmland har hon i rask takt nattetid passerat igenom fyra vargrevir. Att hon varit väl medveten om att hon varit i främmande revir visar hastigheten genom reviren och att hon tagit daglega mellan två olika revir.
En gps-sändare i hennes halsband ger hennes position varje timma.

Regeringen vill att en vargflytt ska förankras bland berörda parter. Inför utsläppet hade landshövding Rose-Marie Frebran i Örebro en telefonkonferens med länets Viltförvaltningsdelegation och fick positiv respons på Naturvårdsverkets planer på att släppa ut vargen i Kilsbergen.
Naturvårdsverket kunde beslutat om utplantering även delegationen sagt nej till släppet.
Men till och med jägarintressenas representant i delegationen var positiv.
När vargen väl var utsläppt kom dock negativa reaktioner från Jägareförbundet i Örebro län och Riksjägarna. Jägareförbundet vill ha kompensation för utsättningen, bl a högre licenstilldelning för Örebro näst år, men vem har sagt att de ska bli en ny licensjakt. Och dessutom är ett sådant krav redan överspelat eftersom vargen inte ens finns i Sverige längre.
Riksjägarna anser att vargen borde ha skyddsjagats på plats i Jämtland eftersom den jagade ren i området.
Hanteringen gick mycket fort och väcker kanske en del frågor. I går förmiddag, måndag, förnekade länsstyrelsen i Örebro att något beslut fattats. I dag, tisdag, är vargen utplanterad.

Jägareförbundet ropar efter kompensation. Läs förbundets pressmeddelande nedan som kom efter att flytten av vargen var gjord.

    Pressmeddelande från Svenska Jägareförbundet
    2011-03-22

    Örebro län bör kompenseras för vargflytt.
    Naturvårdsverket har flyttat en genetisk viktig varg från Jämtland till Örebro län – allt i enlighet med riksdagsbeslutet att den svenska vargstammen ska förstärkas genetiskt för att minska inaveln. Naturvårdsverket diskuterar även kompensationsåtgäder för de län som tar emot flyttade vargar. Svenska Jägareförbundet vet vad som bör göras för att en flytt av varg ska accepteras.

    – Vi anser att det viktigaste är att en flyttad varg som etablerat revir är fredad ett år efter det att den fött första kullen, säger Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd. Men andra vintern, det vill säga när den har sin andra kull, ska jakt tillåtas. Ju fler vargar som flyttas, desto mindre avlysningar krävs.

    I Jägareförbundet har man enats om fler krav för vargflytt;
    – län där vargar släpps bör kompenseras med extra varg/vargar vid licensjakten. Även områden där de etablerar sig bör kunna prioriteras
    – att vargar som flyttas helst inte bör ha halsband
    – att det inte finns några heliga vargar, det vill säga att man kan tillåta skyddsjakt på flyttade och genetiskt värdefulla vargar
    – att Sveaskogs marker först och främst bör komma i fråga för vargflytt

    Torbjörn Lövbom understryker betydelsen av att ha en nära dialog med dem som får den nya vargen på sina marker och säger:
    – För att den svenska rovdjursförvaltningen ska lyckas måste den bygga på acceptans och delaktighet bland dem som berörs. Snart presenteras en ny utredning om den framtida rovdjursförvaltningen, vi förutsätter att utredaren Lars-Erik Liljelund tar hänsyn till detta, tillägger han.

Även Riksjägarna är irriterade på vargflytten,
här deras Pressmeddelande samma dag

Jägarnas Riksförbund är mycket kritiska till den flytt av en varg som skedde till Örebro län under måndagen. Förbundsordförande Solveig Larsson säger i en kommentar att detta inte kommer att gagna människan, vargen eller trovärdigheten för den förda rovdjurspolitiken. Att man mycket brådskande genomför en flytt av varg och genom att gå förbi de beslutade processerna som ska föregå denna typ av aktivitet gagnar inte heller regeringens rovdjurspolitik. Oavsett den genetiska bakgrunden på den flyttade vargen så borde den ha skyddsjagats då den ställt till problem och visat ett inte önskvärt beteende fortsätter Solveig Larsson. Vi kräver nu att människor som kan komma att drabbas av vargen i form av skador eller lidande fullt ut ersätts ekonomiskt.

JRF förordar fortsatt naturlig invandring och att skadegörande individer, oberoende av bevarandestatus, skall tas bort genom skyddsjakt. JRF har full förståelse för att Tåssåsens sameby kräver skyddsjakt och snabba åtgärder, men lösningen är inte att flytta problemet till någon annan enligt Solveig Larsson.

Här sitter den rödfjädrade bedövningspilen i höger baklår på vargtiken.

Annonser

Mitt under Carlgrens varg-presskonferens kom beskedet att EU inleder en åtalsprocess mot Sverige för licensjakten

EU-kommissionen anmäler den svenska vargjakten som ett brott mot EU:s miljölagstiftning. Beskedet kom mitt under den presskonferans som miljöminister Andreas Carlgren hade på torsdag förmiddazg för att berätta hur den svenska starkt inavlade vargstammen ska förstärkas.
– Vi tar nu ett samlat steg för att vi ska få livskraftiga vargar, säger han.

Redan i april planerar man att sätta ut vargvalpar. En eller ett par vuxna vargar ska flyttas sent i år eller nästa år.
Utsättningen kommer att ske i de sex län som redan har vargföryngring under senare år. Länen är Västra Götaland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg.
Det kan också att bli aktuellt i fyra län län där vargar passerar ofta; Stockholm, Uppsala, Södermanland och Östergötlands län.
I dag fattade EU:s miljökommissionär Janez Potocnik samtidigt det formella beslutet om att anmäla den svenska vargjakten som ett brott mot EU:s miljölagstiftning. Beskedet kom mitt under Carlgrens pressmöte.
I praktiken innebär det att EU skickar en formell underrättelse som Sverige måste svara på. Om svaret inte är tillfredsställande går processen vidare, och kan sluta i domstolen.
Sverige har nu två månader på sig att svara.
Potocnik skriver att det är ”ytterst tveksamt” om den svenska vargpolitiken – trots ”ett livligt informationsutbyte” mellan den svenska regeringen och EU-kommissionen sedan juni 2010 – är förenlig med EU:s miljölagstiftning.
Han vänder sig mot att jakt tillåts, trots att vargens bevarandestatus är dålig i Sverige. Hård kritik riktas också mot beslutet att ”godtyckligt” sätta ett tak för vargstammen på 210 djur, och att jakten tillåtits före införseln av nya vargar.
”Vi kommer fortsätta att informera kommissionen om vårt arbete och jag är övertygad om att vi kommer att kunna skingra de tvivel som kommissionen kan ha om vår vargpolitik.”
– Vi tycker att den svenska rovdjurspolitiken ska formas i Sverige, efter svenska förhållanden, inte i Bryssel, säger Andreas Carlgren.
Naturskyddsföreningen välkomnar EU-kommissionens beslut att inleda en överträdelseprocess mot Sverige. Föreningen vill att Sverige döms för fördragsbrott i EU:s domstol.
– Förhoppningsvis kommer vi aldrig mer behöva se dessa jakter på ett fridlyst, hotat rovdjur. Licensjakterna 2010 och 2011 har försvagat den svenska vargstammen och gjort den än mer sårbar för sjukdomar och illegal jakt, säger ordförande Mikael Karlsson.
Svenska Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF och Djurskyddet Sverige riktade in sin EU-anmälan främst på att vargstammen sköts av kraftigt under 2010 i ett läge där den fortfarande var liten och sårbar och på att regeringen satte ett tak för stammen på 210 vargar. Sedan dess har ännu en licensjakt ytterligare försvagat den svenska vargen.
Det går inte att överklaga jaktbeslut i Sverige och organisationerna tvingades därför att vända sig till EU-kommissionen.
– Vi ser inte detta som någon seger, utan tyvärr är det en konsekvens av Sveriges agerande i vargfrågan, säger Ann Dahlerus, generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen.

Här ser du dagens presskonferens med miljöministern
http://www.regeringen.se/sb/d/14200/a/159847

Vargstammen stärks genom tillförsel av nya vargar under 2011

Regeringen beslutade på torsdagen uppdra åt Naturvårdsverket och Statens jordbruksverk att, efter samråd med Statens veterinärmedicinska anstalt, länsstyrelserna i mellersta rovdjursförvaltningsområdet och övriga berörda myndigheter och organisationer, inleda arbetet med aktiva åtgärder för den genetiska förstärkningen av vargstammen inom Sverige. Det innebär att den svenska vargstammen stärks genom tillförsel av nya vargar under 2011.

– Regeringen fullföljer därmed den tredje delen av vargpolitiken för att få en långsiktigt livskraftig vargstam i Sverige. Tidigare har förvaltningen av rovdjurspolitiken regionaliserats och licensjakt införts för att begränsa tillväxten på vargstammen och få ökad acceptans, säger miljöminister Andreas Carlgren och landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

– Regeringens tydliga utgångspunkt med vargpolitiken har hela tiden varit att leva upp till kraven i EU:s arthabitatsdirektiv. Det är vår övertygelse att beslut om rovdjurspolitiken i första hand ska tas i Sverige, nära de människor som berörs, inte i huvudsak i Bryssel. Genom att vargstammen görs mer livskraftig, kan den också vara mindre till antalet än annars, säger Andreas Carlgren och Eskil Erlandsson.

Riksdagens beslut 2009 innebär att vargstammens genetiska variation ska förbättras i första hand genom att underlätta för naturligt invandrade vargar att förflytta sig från renskötselområdet till den vargpopulation som finns i Mellansverige. I andra hand genom införsel av vargar med östligt ursprung.

Det som kommer att ske i vår är att vargvalpar som föds i djurparker, när de har rätt förutsättningar, flyttas till vargrevir ute i naturen. Naturvårdsverket och Statens jordbruksverk ska tillsammans med berörda länsstyrelser förbereda för detta. Samtidigt inleds förberedelse för att kunna flytta en eller ett par vuxna vargar sent i år, efter mycket noggrann uppsikt och veterinärkontroll. Myndigheterna ska också gå vidare med arbetet för att överväga om vilda vargvalpar från Finland ska tillföras svenska revir.

– Långsiktigt är flyttning av varg inget alternativ. Därför får Rovdjursutredningen tilläggsdirektiv att analysera hur östliga vargar kontinuerligt kan komma i kontakt med den skandinaviska vargpopulationen, säger Andreas Carlgren.

Regeringens beslut bygger på de förslag som redovisades av Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt den 1 december 2010, Rutiner för införsel och utplantering av varg i Sverige. En remisshearing genomfördes den 13 december. Bakgrunden är det behov som forskarna pekat ut, att tillföra den skandinaviska vargstammen genetiskt friska vargar.

Myndigheterna ska överväga om det är lämpligt att genomföra flera åtgärder i enlighet med de sex förslag till tillvägagångssätt att flytta in östliga vargar till Sverige som lämnats i redovisningen av regeringsuppdraget.

Regeringsuppdragen i korthet:

* Uppdrag till naturvårdsverket och Statens Jordbruksverk om genomförande av åtgärder för utsättning av varg i Sverige. Naturvårdsverket och Jordbruksverket ska förbereda flyttning av vargvalpar från djurparker till befintliga revir vilket ska ske under senvåren 2011. Dialog med Finland ska påbörjas i syfte att infånga och sätta ut vilda vuxna finska vargar. Utsättning av vilda vargvalpar från Finland ska övervägas. Arbetet ska ske i dialog med både Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund, LRF och Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden och Rovdjursföreningen.
* Uppdrag till Länsstyrelsen i Gävleborgs län m.fl. om att peka ut lämpliga vargrevir eller områden för utsättning av varg. Länsstyrelserna i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Västra Götalands, Stockholms och Uppsala län ska peka ut två revir eller områden för utsättning av varg. Begränsningar ska vara att det är minst 10 mil till renbetesområdet, en mil från flerfiliga vägar och järnvägar samt låg risk för utvandring till Norge.
* Uppdrag till Naturvårdsverket om behov av ytterligare kompensationsåtgärder vid införsel och utsättning av varg i Sverige. Naturvårdsverket ska analysera behov av och föreslå ytterligare kompensationsåtgärder i de områden av omfattas av utsättning, samt göra en bedömning av hur beslut om licensjakt ska hanteras i dessa områden.
* Tilläggsdirektiv till Rovdjursutredningen. Rovdjurutredningen får tilläggsdirektiv att bl.a. analysera hur en permanent lösning kan se ut, som innebär att östligt invandrade vargar får kontakt med den mellansvenska vargpopulationen.

Här ett öppet brev till Sveriges jägare
http://vargquinnorna.wordpress.com/

Allt fler jägare vill bojkotta vargjakten

Det verkar faktiskt som att det inte blir någon licensjakt på varg i Dalarna i januari. Flera jaktområden har gjort klart att de kommer att bojkotta jakten.
Bojkotten är en protest mot Dalarnas tilldelningen på ”bara” sex vargar. 50 vargar vill både Riksjägarnas och Jägareförbundets lokalförbund i Dalarna döda, och tilldelningen har också överklagats till Naturvårdsverket. Jägareförbundet kräver t o m att vargarna Dalarna räknas en gång till.
Och under tisdagen beslöt den lokala styrelsen för Riksjägarna att uppmana samtliga sina 1 800 medlemmar i länet att bojkotta vargjakten.

Kravet på 50 vargar är lätt att förstå vad gäller Riksjägarna som inte vill ha några vargar alls, men hur Jägareförbundet kan hänga på det kravet är svårare att förstå eftersom Jägareförbundets policy i vargfrågan är att förbundet skal verka för en livskraftig vargstam.
Jakt på 50 vargar skulle betyda att länets samtliga revir i princip skulle kunna utplånas eftersom länet inte har fler än sju säkra valprevir och tre sannolika, tillsammans ca 50 vargar.

Jägareförbundet vill ha en ny vargräkning och för en ny licenstilldelning.


Samförståndet mellan Riksjägarna och Jägareförbundet är lite unikt, men i vargfrågan i Dalarna är det Riksjägarna som har initiativet. Om inte Jägareförbundet åtminstone lokalt agerar mot den låga tilldelningen är risken stor att det blir en massflykt av Jägareförbundare till Riksjägarna som har haft en stark medlemsökning på grund av sin tuffa hållning i vargfrågan.
– Sex vargar som får skjutas i Dalarna gör varken till eller från, säger Roland Nordwall, ordförande i Mora Norra JVK som är den senaste kretsen att ansluta till bojkotten.
– Vi låter vargen sprida sig. På det viset får vargen själv vända opinionen när fler får känna på hur det är att ha varg i markerna, säger han.
Kretsarna i Gagnef-Mockfjärd, Dala Floda-Björbo, Dala Järna, Leksand, Skattungbyn-Torsmo samt Transtrand uppmanar också sina medlemmar att bojkotta vargjakten.
Tanken om bojkott föddes i Norbergs viltvårdsområde och dess ordförande Ola Dahlin gick ut och uppmanade alla jägare i ”vargbältet” att bojkotta vargjakten i januari.
Jaktnätverket Orsajägarna var först ut i Dalarna att nappa på uppropet.
– Vi är emot en vargstam och vi vill ju inte vara med och förvalta en vargstam som vi alltså inte tycker att vi ska ha, säger Nils Björklund som företräder nätverket Orsajägarna.
Och nu har även markägare börjat ansluta sig till bojotten.
En av Mellansveriges enskilt största markägare, sågverksägare Karl Hedin i Fagersta säger:
– Jakten hjälper oss ingenting – snarare förvärras problemen. Fler människor måste drabbas om det ska bli en ändring, säger Karl Hedin.
Karl Hedin AB äger 23 500 hektar skog på flera håll vilket medför att han är berörd av reviren Kloten, Färna, Ulriksberg och Hedbyn. Hans budskap är att problemen med vargarna handlar inte om hur många individer det finns i ett revir, utan hur många reviren det finns.
Han menar att borttagning av hela revir är enda sättet att få till någon lindring för de jägare som är drabbade av varg.
Samtidigt säger han att vargarna måste sprida sig så att fler människor förstår hur det är att leva med vargrevir.
Det sista blir lite obegripligt för den som inte jagar eftersom ickejägare får vara glada om de får se en svanstipp på en bortflyende varg som skrämts upp under skogspromenaden.
Och då är frågan om det är jägarna som skall bestämma hur många vargar och vargrevir vi skall ha i landet. Får inte jägare anpassa sin hobby efter de förutsättningar som finns. Nu finns vargen igen i våra skogar och då gäller andra förutsättningar för jakt.
Karl Hedin som skjutit 950 älgar under sin jägarkarriär säger så här i en intervju med Jakt och jägare:
– Vargarna äter upp klövvilt och tar våra jakthundar och andra tamdjur. De är en oroshärd.
Tydligare kan det inte sägas vad det egentligen handlar om: kött och hundar. Ska det verkligen vara grund för att döda ett rödmärkt rovdjur? Självklart inte.

Här får Dalajägarna lite hjälp på vägen

Nej till en licensjakt på varg! Svenska Rovdjursföreningens upprop mot vargjakten i januari.
Här skriver du på:
http://www.svenskavargar.nu

20 vargar får dödas i sex län

Det finns snart inga levande vargar kvar i landet om Jägareförbundet skall få bestämma hur vi skall ha det med det vilda i våra skogar.


Beräkningen av antalet vargar i Sverige efter jakten i januari i år vilar på en mycket bräcklig grund, sanningen är att ingen vet hur många vargar som finns. Ändå ger Naturvårdsverket tillstånd för ytterligare en licensjakt på varg där 20 vargar, oavsett kön och ålder ska dödas.

Skandulv, det skandinaviska vargprojektet laborerar med olika beräkningsmodeller för att beräkna antalet vargar i landet, men det är luftsiffror. Antalet varierar starkt mellan lägsta och högst antal.
Varför man inte räknar antalet faktiska vargar i kända revir och utgår därifrån är en gåta.

Det finns några positiva inslag i beslutet: Ett är att påskjuten varg, oavsett den är träffad eller inte, räknas in i antalet fällda och påverkar således jakten i den mening att jakten avlyses då det tillåtna antalet är uppnått. Ett annat är att Västra Götaland inte får koncentrera sin jakt på fem djur till Dals-Edreviret. Jakten skall bedrivas i hela vargområdet och på endast två djur.

I år startade jakten 2 januari och pågick till 15 februari. I januari nästa år börjar inte jakten förrän 15 januari men med samma stoppdatum.

Så här ser beslutet ut som betyder att det blir ytterligare en licensjakt på varg i Sverige:
Naturvårdsverket beslutar, med stöd av 23 d och 24 d §§ jaktförordningen (1987:905), samt med beaktande av skyddsreglerna i artikel 12 och undantagsreglerna beträffande jakt i artikel 16 i Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om licensjakt på totalt 20 vargar i Dalarnas, Gävleborgs, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län.
Naturvårdsverket beslutar med stöd av 59 § jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att beslutet överklagas. Angående överklagande, se bilaga 9.
Villkor
För att uppfylla kravet på strängt kontrollerade förhållanden i 23 c § jaktförordningen beslutar Naturvårdsverket att nedan angivna villkor gäller för jakten enligt detta beslut. Efterlevnaden av dessa villkor är en förutsättning för att jakt enligt Naturvårdsverkets beslut ska få bedrivas. Jakt som bedrivs mot givna villkor sker således utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 § jaktlagen. Straffbestämmelser för jaktbrott och grovt jaktbrott finns i 43 respektive 44 § jaktlagen (1987:259). För jaktbrott kan även den dömas som förfarit med oaktsamhet.

Var, när och hur många djur får fällas?
Jakt på totalt 20 vargar tillåts i Dalarnas, Gävleborgs, Västra Götalands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län.
Det kan komma att ske avlysning av fler områden ifall någon invandrare eller F1 blir känd innan jaktstart, se sid 22.

Dalarnas län Jaktområde: Hela länet med undantag för det område i Rättviks kommun som är markerat på kartan i bilaga 4. Länet delas därutöver in i två delområden. Delområde 1, avgränsas med vägarna 1047 från riksgränsen mot Norge ner till Torgås, väg 71 från Torgås till Fiskarheden, väg 1024 från Fiskarheden till Älvdalen, väg 1023 från Älvdalen till Rot, väg 1029 från Rot till länsgränsen mot Jämtlands län. Området avgränsas i bilaga 5 till detta beslut.
Antal: 6 djur, varav 1 djur i det område som avgränsas av delområde 1 bilaga 5 till detta beslut.

Gävleborgs län Jaktområde: Hela länet, med undantag för det område i Ljusdals, Ovanåkers och Bollnäs kommuner som är markerat på kartan i bilaga 6 och bilaga 7. Antal: 3 djur

Västra Götalands län Jaktområde: Kommunerna Strömstad, Tanum, Dals-Ed, Bengtsfors, Åmål, Munkedal, Färgelanda, Mellerud, Uddevalla, Stenungsund och Kungälv. Samt de delar av kommunerna Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg som ligger väster respektive norr om Göta älv. Antal: 2 djur

Värmlands län Jaktområde: Hela länet. Antal djur: 6 djur

Örebro län Jaktområde: Hela länet Antal djur: 2 djur, varav max 1 djur söder om E18, det område som avgränsas i kartan bilaga 8.

Västmanlands län Jaktområde: Hela länet. Antal djur: 1 djur

Jakttid
Jakt är tillåten från och med 15 januari till och med 15 februari 2011.
Avlysning Jakten ska avlysas då det totala antalet djur fällts eller påskjutits inom ett län eller berörd del av ett län eller om jakttiden löpt ut.

Påskjutning ; Skott har avlossats mot varg och med avsikt att fälla varg och det har inte konstaterats att vargen fällts.

Här kan du läsa hela beslutet:
http://tinyurl.com/35r2hen

Här kan du protestera mot beslutet:

10 valprevir försvann med vargjakten 2 januari, vinterns licensjakt måste stoppas

Det vi varnade för inför licensjakten på varg i januari verkar tyvärr ha slagit in. Bara i 13 svenska revir har det hittills konstaterats föryngring i år. I Norge är det bara ett revir som har valpar. Förra året och året före hade Sverige 23 valprevir vardera året.

Sammanställningen över årets valprevir är gjord i slutet av augusti, då hade man bara 12 kända svenska valprevir, sedan dess har det tillkommit ett.

Varglänet framför alla sedan 1983 har varit Värmland med flera valpande revir under senare år. I år har man hittat bara två revir med valpar. Ett av dem är Nyskoga där allt började 1983. Förra året hade Värmland sju revir.

Dalsland/Västergötland som förra året hade fyra revir med valpar har inga i år.

28 vargar dödade under en dags jakt i januari. Sen dess har ytterligare 28 varar dödats av olika orsaker, och nu står det klart att antalet valprevir minskat med nästan häften jämfört med förra året och året före.

Vi vill betona att siffrorna är preliminära, men så här långt in på året brukar de flesta valpreviren vara kartlagda. Valparna som föddes någon gång månadsskifter april maj är nu ganska rörliga och exponerar sig i tid och otid.

Om siffrorna stämmer, vi har svårt tro att det nu ska dyka upp så många som sju hittills okända valpkullar, innebär det att det blir omöjligt för regeringen att tillåta jakt i vinter. Minst 20 föryngringar ska det finnas för att licensjakt ska kunna tillåtas enligt ett riksdagsbeslut.

Hittills i år har 59 kända vargar dött av olika anledningar i Sverige och Norge sedan 21 december 09, 29 av dem dödades i vargmassakern som pågick främst under en enda dag i de fem varglänen. Flera föräldradjur sköts under den urskiljningslösa jakten.

Här är en karta över de hittills konstaterade valpareviren. Det fattas ett i Värmland, vilket ännu inte är officiellt. Men det finns där.