Jakten på Junselevargen stoppad – stoppet har överklagats

I går när Naturvårdsverket meddelade beslut att återuppta skyddsjakten på den fink-ryska vargen i Junsele stod flera vargföreningar beredda med begäran om inhibition av beslutet, vilket innebär att jakten inte ska kunna komma igång. Samtidigt överklagade föreningarna beslutet.
Förvaltningsrätten som antagligen känner sig lite trotsade av Naturvårdsverket både stoppade jakten och beslöt att pröva beslutet.
Det innebär att Naturvårdsverket nu har tid fram till 8 mars att komma in med ett klarläggande angående det nya beslutet. Sedan ska de klagande föreningarna få tillfälle att svara på Naturvårdsverkets inlaga. Det kommer alltså att ta minst två veckor innan processen kan prövas av rätten.
Under tiden är Junseletiken fredad.
Även Vilhelmina södra sameby kommer att överklaga. Men då handlar det om att överklaga inhibitionen så att jakten kan komma igång med et snaraste. Enligt renägarna äter vargtiken nästa enbart ren. En diet hon koncentrerade sig på sedan hennes hane sköts första jaktdagen i det förra skyddsjaktbeslutet i januari. När de var två åt de mest älg.
Samebyn får support för sitt överklagande av Svenska samernas riksförbund. Och nu hoppas man att Kammarrätten lyssnar. Det gjorde man inte vid förra inhibitionen.
Sedan hon blev ensam finns uppgifter om att vargen inte tillåts vara ifred. Hon spåras och ringas dagligen och på så sätt får hon inte ro att äta färdigt på de renar hon tar. Istället tvingas hon slå nya renar vilket naturligtvis innebär att antalet slagna renar blir större än om man lätt vargen vara ifred.

Se generaldirektören Maria Ågren diskutera Junselevargen med Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson

http://www.svtplay.se/klipp/1059936/junselevargen/?dela=1

Nytt beslut om skyddsjakt på vargtiken i Junsele

I dag tisdag har Naturvårdsverket fattat ett nytt beslut om skyddsjakt på vargtiken som befinner sig i renskötselområdet i Junsele. Den omfattande skadebilden tillsammans med att det inte finns någon annan lämplig lösning gör att Naturvårdsverket fattar beslut om en ny skyddsjakt.
─ Det är en ny ansökan och en ny situation. Det har gått över en månad sedan den förra ansökan om skyddsjakt beviljades och situationen för renskötseln i området är nu mycket problematisk. Vi behandlar alla ansökningar om skyddsjakt utifrån varje enskilt fall och här anser vi att alla kriterier för skyddsjakt är uppfyllda, säger Ruona Burman, viltsamordnare.
Svenska Rovdjursföreningen kommer att överklaga även det nya jaktbeslutet till Förvaltningsrätten och begär återigen att jakten stoppas i väntan på rättslig prövning.
I ett tydligt domstolsutslag så sent som förra veckan tillmötesgick Förvaltningsdomstolen Svenska Rovdjursföreningens överklagan av NVs tidigare beslut på precis samma varg och underkände verkets samtliga argument för jakt. Föreningen ifrågasätter starkt de nya omständigheter som Naturvårdsverket åberopar i det nya beslutet.
- Naturvårdsverkets nya beslut är en ren provokation mot Förvaltningsrättens dom och riskerar att trissa upp debatten i stället för att lugna den, säger Ann Dahlerus, generalsekreterare på Svenska Rovdjursföreningen.
- Det förra skyddsjaktbeslutet var illa underbyggt och det har inte framkommit något nytt som gör skyddsjakten mer försvarbar denna gång. Därför ser vi oss nödsakade att överklaga även detta beslut.
Ruona Burman framhåller att Naturvårdsverket gör en bedömning utifrån den dokumenterade skadebilden när det kommer in en ansökan om skyddsjakt.
- Vi tittar också på om det finns någon annan lämplig lösning och om ett beslut om skyddsjakt kan få konsekvenser för att vargstammen som helhet att uppnå gynnsam bevarandestatus, säger hon.
Trots att det är en genetisk viktig varg så ser Naturvårdsverket inte att det finns någon annan lämplig lösning eftersom skadebilden förvärrats och att de dräktiga vajorna nu går in i en period där störningar blir än mer allvarligare. Det går heller inte att flytta tiken eftersom hon blivit flyttat flera gånger tidigare. Skadorna för renskötseln är ännu mer omfattande än vid förra ansökan om skyddsjakt.
─ Man kan kanske tycka att det är anmärkningsvärt att vi fattar ett nytt beslut om skyddsjakt så snart efter det att förvaltningsrätten upphävde det förra beslutet. Men vi följer gällande lagstiftning och gör en ny bedömning utifrån den situation som råder nu. Och här har skadebilden förvärrats genom renhjordens ökade känslighet för störningar och för svårigheterna r att hålla renhjorden samlad. Det rör sig inte bara om skador här och nu. Vi bedömer att det är allvarliga framtida skador det är frågan om. Syftet med skyddsjakt är, precis som det låter, att skydda och att förhindra att allvarliga skador uppstår, avslutar Ruona Burman.

Invandrarvargarna i Tornedalen kördes vakna 130 mil i bil till mellersta Sverige

Naturvårdsverket har flyttat vargparet i Norrbotten. Paret sövdes från helikopter i går mitt på dagen och kördes senare på eftermiddagen efter diverse provtagningar och märkning cirka 130 mil söderut i bil till Tivedens nationalpark nordväst om Vättern. Vid transporten var vargarna vakna.
Det gick bra att fånga in vargparet tack var ett gott samarbete med Korju sameby och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Det är ett ungt vargpar. Hannen väger 44 kilo och tiken 38.
Inga skador rapporterade
I slutet av förra veckan meddelade Naturvårdsverket att det kunde bli aktuellt med en flytt av de båda vargarna som befann sig i ett renskötselområde i Tornedalen nära finska gränsen. Vargparet har hittills inte orsakat någon allvarlig skada för renskötseln i området men Naturvårdsverket gör bedömningen att risken är stor att problemen ökar i samband med att renkalvningen börjar.
─Vi vill säkra att nya gener från den finsk-ryska vargstammen kommer den svenska vargstammen tillgodo. På så sätt kan vi minska inaveln i den svenska vargstammen, ett uppdrag som vi har från regeringen, säger Helene Lindahl, projektledare för arbetet med genetisk förstärkning på Naturvårdsverket.
Vid flytten avmaskades vargarna mot dvärgbandmask samt märktes med GPS-halsband så att det går att övervaka vargarnas rörelser och beteende. Ett ändrat beteende kan tyda på rabies.
Vargarna måste hämta sig
Av hänsyn till vargarna meddelas utsläppsplatsens först när vargarna har lämnat platsen. Det är viktigt att vargarna får återhämta sig utan störningar efter att ha varit sövda och efter den långa transporten i bil. Utsläppsplatsen fungerar som en sluss och vargarna rör sig därifrån. Det kan ta från några timmar upp till några dagar. Det visar de flyttar av varg som gjorts både i Sverige och i andra länder. Vart de väljer att ta vägen sedan går inte att förutse, eftersom de är vilda djur.
Naturvårdsverket har gått igenom de förslag till utsättningsplatser för varg som sex länsstyrelser har lämnat på uppdrag av regeringen. Det är Västra Götaland, Örebro, Västmanland, Gävleborg, Uppsala och Stockholms län.
Att flytta vargar ingår i arbetet med att minska inaveln i den svenska vargstammen genom genetisk förstärkning, ett uppdrag som Naturvårdsverket och Jordbruksverket har från regeringen. Eftersom de båda vargarna är av finsk-ryskt ursprung är de viktiga för arbetet med genetisk förstärkning.

Att flytta vargar – steg för steg
Efter en kort jakt från helikopter fångas vargarna in och sövs.
En veterinär undersökter vargarna och gör en bedömning om vargarna är i god kondition och kan flyttas.
Vargarna blir märkta med GPS-sändare, man tar prover och de behandlas mot dvärgbandmask.
Därefter körs vargarna, som vaknat, i bil till utsläppsplatsen. Veterinärer följde med under hela transporten.
Väl på plats släpps vargarna ut.

Finsk-ryskan ska tydligen dödas till varje pris

En ny ansökan om att få skjuta den finsk-ryska vargen kommer att lämnas in av berörda samebyar med renbete i Junseletrakten.
Helt klart finns inget annat än att hon skall bort. Om inte ens den finsk-ryska vargtiken räddas finns det inget utrymme för varg på 50 procent av Sveriges yta. Och då är frågan: Kan vi ha varg i Sverige?
Skyddsjakten på tiken och hennes värmländske hane inleddes fredagen 11 januari. Rovdjursföreningen överklagade beslutet och begärde samtidigt inhibition, ett stopp av jakten så länge den juridiska processen pågick. 17 januari tog Förvaltningsrätten beslut om omedelbar inhibition och att jaktbeslutet skulle prövas. Tyvärr hann hanen skjutas. Det skede bara en stund efter att jaktbeslutet togs 11 januari. Tiken som varit med om tre sövningar med helikopter visste att hålla sig undan.
Hade jakten avlöpt som planerat och tiken fotsatt att hålla sig oåtkomlig för helikopterjakt hade skyddsjakten varit över i torsdags 14 februari. Det som skedde nu var att inhiberingsskyddet försvann.
Att renägarna planerar en ny ansökan om skyddsjakt kommer inte som någon överraskning. Det innebär att det måste in en ny begäran om inhibering för att jakten ska kunna stoppas om naturvårdsverket säger ja igen till jakt. Och det kan bli problematiskt att hinna få in en sådan begäran i tid eftersom Naturvårdsverket i princip kan ta ett beslut samtidigt som helikoptern flyger an mot vargen.
Sedan tiken blev ensam har hon börjat ta ren i större omfattning än då hanen levde. Junseleiområdet har en stor älgstam vilket var den huvudsakliga bytet för paret. Ensam är det lättare att ta ren.

Länsstyrelser håller emot skyddsjakterna

Både Länsstyrelsen i Dalarna och i Jämtland har i dagarna sagt nej till skyddsjakter inom renbetesområdet.
Idre nya sameby får inte skjuta tre vargar från Fulufjällsreviret som gjort ett besök inne i renbetet vid Särnahed och i Jämtland får inte Handödalens sameby jaga en varg som tillfälligt varit inne på byns vinterbete.
Länstyrelsen i Jämtland har också sagt nej till jakt på en järv som tidigare i vinter försökte ta ren på Jijnjevaerie samebys renbete i Krokoms kommun.

Tillväxten stabil runt 30 valpkullar – men varför ökar inte antalet

Mellan 25 och 30 valpkullar föds i Skandinavien varje år.

Under de senaste åren har antalet revir med valpar legat på 25 till 30 per år, en stabil nivå som ändå ger frågor, hur kan en art med såpass hög tillväxt inbördes i reviren, fyra valpar i snitt på spårsnön, ligga kvar på samma nivå år efter år.
Enligt uppgifter från Dalarna saknas just nu ett av två revirhävdande djur i hälften av de revir som var intakta parrevir tidigare i vinter.
Även på andra håll saknas revirdjur. Det kan inte förklaras med annat än att det förekommer olaglig jakt.
Hittills i år har man 27 säkra familjegrupper i Skandinavien, två av dessa i Norge, fortfarande återstår att kvalitetssäkra några familjegrupper i Dalarna och undersöka vad som hänt i hos ett antal parrevir.
Vi pratar alltså om ca 30 till 35 familjegrupper på tassar denna vinter i Skandinavien.
Bästa året hittills är våren 2010 då det föddes 31 säkra valpkullar i Skandinavien, varav tre i Norge. Det kan bli några fler för 2012 är inventeringarna i vinter summeras senare på vårvintern.
Säkra svenska revir hittills:
Dalarna: Göra, Fulufjäll,Tandsjön, Siljansringen, Björnås, Tansen, Homna, Norn – Örebro: Kloten, Nora, Hedbyn, Loka, Villingsberg – Dalsland: Kynnefjäll, Ed/Eidsberg – Västmanland: Färna – Värmland: Medskogen, Glaskogen, Trång, Jangen, Aamäck, Östmark, Rottna, Sandsjön Gävleborg: Prästskogen
Kommentar: Lokareviret är i princip utplånat av skabb. Sex vargar avlivade sedan somaren 2012. I Kynnefjäll har endast två vargar räknats in på snön.

Men vinter handlar inte bara om att säkra valprevir, stor ansträngningar görs också för att förse vargar med pejlingshalsband. I år har man lyckats söva och sätta halsband på tio vargar i Sverige och Norge.
Enligt Skandulvs lista ser det ut så här:
20 januari – ett nytt par i södra delen av det gamla Tenskogsreviret i Hälsingland. Nya reviret heter Kukumäki. Tiken är född i Tandsjön, och hanen i Tenskog.
2 februari – sex hanvargar i Slettåsreviret i norska Hedmark, varav en är den förmodade fadern.
14 februari – nya paret i Aamäck i östra Värmland. Hanen här är född i Skugghöjden, och är därmed en s k F2a, barnbarn till den invandrade finsk-ryska hanen i Kynnareviret. Tiken är född i Kloten-reviret.

De sex senaste årens föryngringar i Skandinavien
2012 – Se ovan – återkommer här när vinterns inventering är klar
2011 – 28 valpkullar varav 3 i Norge och 3 i gränsrevir **
2010 – 31 valpkullar varav 3 i Norge och 3 i gränsrevir
2009 – 26 valpkullar varav 3 i Norge och 4 i gränsrevir
2008 – 26 valpkullar varav 3 i Norge och 1 i gränsrevir
2007 – 19 valpkullar varav 0 i Norge och 1 i gränsrevir

** I ytterligare tre familjegrupper i Sverige 2011 fanns indikationer på föryngring men det har inte kunnat bekräftas. uppgifterna om detta ska därför hanteras som osäkra.

Vargjakten över för i år

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade i dag tisdag eftermiddag att man inte kommer att pröva Naturvårdsverkets överklagan av Kammarrättens inhiberingen av urvalsjakten.