Får gisslan för björn- och vargjakt i Norge

Att leva som rovdjur i Norge är inte hälsosamt, två björnar och en varg ska få dödas i Hedmark, grannlän till Värmland och Dalarna.
Orsaken är flera angrepp på får i norra Österdalen norr om Koppang.
I Hanestadkjølen i Rendalen och i Gammeldalen mellan Tynset och Tolga är det nu björnjakt efter två djur och i Rendalen jakt på en varg.
Samtidigt pågår björnjakt på två håll i norra Gudbrandsdalen runt Ringebu, även där är orsaken dräpta får.

Vad man bör veta om får i Norge är att de flesta fårbönderna har sina får på lösdrift och därmed är fåren i princip omöjliga att bevaka och än mindre sköta om.
Ca 2,2 miljoner får släpps varje år ut i fjälldalarna som i princip får sköta sig själva. Nära 10 procent av dessa får återfinns aldrig och norska staten betalar ut ersättning för ca 150 000 försvunna får.
Fårägarna hävdar att det är rovdjur som orsakar det största tappet medan kritikerna menar att det är bonden själv som är orsaken – han släpper sina får utan tillsyn över hela betessäsongen.

Här följer lite norsk läsövning från den debatt som pågår på nättidningen Nationen mellan företrädare för Norsk Sau- og Geit och allmänheten:

Hvert 10 lam dør før det overhodet kommer i utmarka og ved siden av dette dør ca. 150000 sauer av helt andre grunner enn rovdyrangrep.

Det å motta erstatning for sauer drept av andre årsaker er en lett sak. Sauebonden rapporterer inn hvor mange han ”tror ” er tatt av rovdyr , så får han erstatning for saueflokker som bare blir borte, sauer som drukner og dør av manglende tilsyn.

Takket være en sløv forvaltning soper sauebøndene inn erstatning, bortsett fra de som virkelig bryr seg om dyra sine og passer på at de ikke lider. De mottar ingenting i støtte.

Hva skal dere skylde på når dere har utryddet rovdyra.

Sauebonden er selv skyld i den største andelen av sauer som dør i utmarka uten tilsyn.

Norsk sau og geit har nå kastet seg inn i hylekoret sammen med FNR og resten av rovdyrhaterne.

Hvorfor fokuseres det aldri på at mesteparten av sauene dør som følge av driftsformen og manglende tilsyn. Når dere serverer sauene deres på gullfat, ville det være merkelig om sultne rovdyr snur og går en annen vei.

Gjet sauene eller finn ett annet yrke.

Tidningen Nationen är Norges motsvarighet till Land.

Varg skjuten mitt i valpperioden

Vart tar allt vett och all etik vägen hos jägare när det gäller rovdjur och i synnerhet varg. Frågan riktar vi också tillståndsgivande myndigheter.
I natt sköts en varg i Rendalen i Hedmark som gränsar till Värmland Dalarna. Jägarna har haft tre veckor på sig att döda vargen och tiden hade gått ut i dag tisdag klockan 12.
Nu ska jägarna i området ansöka om ytterligare jakt på en varg.
Det är helt oacceptabelt att jaga djur under föryngringsperioden. Den varg som sköts i natt kan mycket väl vara ett av föräldradjuren till en valpkull som nu är inne i en kritisk period i sin uppväxt. Ges tillstånd att döda ytterligare en varg kan valparna lämnas helt utan föräldrar och de kommer att svälta ihjäl.
Det är hög tid att vargforskarna gör klart för alla inblandade att en s k vargflock består av bara föräldradjur och valpar. Ungvargarna från förra årets kull har för lämnge sedan lämnat sitt uppväxtområde och sina familj vid den här tiden. Möjligen möjligen säger en varg kan stanna kvar över sommaren.
Att döda varg under sommarperioden och långt in på hösten är jaktligt oetiskt. Valparna som är födda i april maj är beroende av sina föräldrar för en säker överlevnad ända fram till februari mars.
Är det någon som hört talas om att jägare skjuter t ex älgko före kalv.
Varför gäller inte vanliga jaktliga regler rovdjur!
Jägare visar med all tydlighet att de sysslar med djurrasism.
Vi förutsätter att svenska myndigheter, som just nu har flera skyddsjaktsansökningar på varg att ta ställning till, behåller sitt lugn och istället upplyser jägarna det olämpliga att döda vuxna vargar vid den här tiden på året.

Här kan du läsa mer:
http://tinyurl.com/la8veq

Örebroare vill se döda vargar

Nu är dom i farten igen, örebroarna. I höstas fick de tillstånd på skyddsjakt för en varg som i december resulterade i en dödad varg. Den här gången vill dom döda ytterligare två vargar i Hasseforsreviret.

Orsaken till den ansökan som nu lämnats in till Naturvårdsverket är att ”vargarna åter börjat attackera hundar inne på gårdar och tomter”.

Denna nya situation har inneburit att acceptansen för varg i området minskat heter det vidare.

Har åter börjat… skriver man i sin ansökan. Sanningen är att det handlar om en (1) händelse vid gården Skagersholm då en jack russel skadades. På vilket sätt och hur vet man inte säkert eftersom det inte finns några vittnen.

Hur man kan få en enda händelse som dessutom är osäker till att bli ”åter börjat” är inte trovärdigt. Hade vi sett fem sex attacker på hundar inne på gårdar hade vi förstått resonemanget. Jägareförbundet fortsätter att göra bort sig.

Att denna enskilda händelse ska ha fått befolkningen i hela Hasselforsområdet att plötsligt börja vilja döda vargar håller vi för osannolikt.

Snarare är det jägarna som vill få till jakt på varg. Och drar sig som vanligt inte för att använda övrig befolkning som gisslan för sina syften.

Bakom ansökan står LRF, Jägarorganisationerna, Kennelklubben samt Sveaskog, de två senare ser vi mer som gisslan i ansökan. Kennelklubbens syfte är att rädda hundar från vargattacker och Sveaskogs baktanke är väl att hålla uppe dyra jaktarranden med färre vargar.

När jägarna vill ha sin jakt framgår inte, men vi utgår från att de inte har den dåliga smaken och begära skyddsjakt nu mitt under valpsäsongen. Man får nog se det mer som en förberedande vargjakt längre fram under höstvintern.

Till Nya Wermlands-Tidningens nättidning säger Tomas Andersson, ordf i Jägareförbundet i Örebro län, att han tror att den varg från Hasseforsreviret som dödades i december lärt upp några av de andra individerna i flocken.

Och det har ju sina poänger, även om den eventuella lärdomen utförs väldigt väldigt sparsamt, en gång.

Men sen kommer hans ologiska funderingar:

”Skulle man få tillstånd att skjuta två vargar hoppas han att de som är kvar kommer att känna respekt för människor, hundar och andra tamdjur utan att man äventyrar vargens existens i trakten”.

Den varg som sköts i december kan omöjligen ha lärt upp årets valpkull, om det nu finns en sådan. Om en ny kull inte finns finns det heller inte så många fjolårsungar kvar eftersom de flesta av dessa lämnade hemreviret redan i våras.

Dessutom: Hur ska vargar som dödas under helt andra omständigheter, alltså under regelrätt jakt med ett stort uppbåd, än under attack på en tamhund kunna ”berätta” för övriga vargar att tamhundar ska ni låta bli.

För att ge effekt hos övriga vargar måste dessa vara med och på åskådarplats se hur det går för den varg som angriper en hund.

Det borde även jägare begripa.

Vi håller med Jägareförbundet att angrepp på hundar inne på en gårdsplan inte är acceptabelt beteende, men en (1) sådan händelse är inget beteende, det är en enstaka händelse som mycket väl kan vara iscensatt av en liten hetsig jack russel när vargarna, det påstås varit två, råkade passera förbi.

Men vi har lärt oss, Jägarförbundet tar varje chans att få till en vargjakt.

Att skjuta två vargar i ett revir ökar också risken att fel varg dödas. Kanske man dödar den varg som lär sina valpar att hålla sig så långt från människor som möjligt.

När vi ändå är inne på ämnet skyddsjakt…

I Vitsand i norra Värmland har en s k närgången varg fått jägarna att vädra skyddsjakt.

Vargen, sannolikt en ungvarg – och inte en skabbvarg som letar mat som jägarna vill ha den till – har under senaste veckorna besökt byn som ligger inne i ett vargrevir.

Häromdagen filmades vargen inifrån en bil med en mobilkamera.

Vargen står stilla mitt på vägen och verkar mest nyfiken tycker vi. När filmarna börjar vissla åt den smyger den iväg och försvinner.

Är vi inte helt fel ute kommer vargen snart att tröttna på vitsandsborna och sluta med sitt ”märkliga sätt” som Jägareförbundet ordförande i Värmland Lennart Johannesson beskriver vargens beteende.

Och vi blir alltid lika förvånade att dessa jägare vet så väl vad som är ett märkligt vargbeteende.

Vi tycker nog att det mer är Lennart Johannesson som gör märkliga uttalanden. För en nyfiken ungvarg är det nog mer ett spännande beteende att besöka en nordvärmländsk by snarare än märkligt.

Länsstyrelsens rovdjursman har varit på plats i Vitsand och gett klart besked: Det är inte aktuellt med skyddsjakt på vargen.

Vill du se filmen finns den här:

http://tinyurl.com/kjzny9

Värmlänningarna vill se levande varg

En liten men ändå majoritet av värmlänningarna vill att vargen fortsatt skall vara fridlyst. Det visar en enkätundersökning som Radio Värmland låtit göra i Värmland. Värmland är det län i landet som kanske berörs av flest vargar och vargrevir. Det var här som den första svenska moderna vargfamiljen fick sina första valpar 1983.
Så här skiver radions webbsida:
http://tinyurl.com/m5oupg

Av samma undersökning framgår att det framför allt är det unga Värmland som vill ha levande varg i skogarna.

http://tinyurl.com/kpssba

Fårjägaren får dödas

I dag torsdag gav Naturvårdverket klartecken till jakt på den varg som i Södermanland dödat får under senare tid.
Här ett klipp från Södermanlands Nyheter:
http://tinyurl.com/mmjlmo

Det är dags att säga nej till jägarna

Vad är det som ger landets jägare rätt att skjuta våra rovdjur?
Den frågan har vi ställt här på Vargens tid flera gånger, och nu finns det anledning att ställa den igen.
Jägarna har fått igenom i princip alla sina krav på rovdjursjakt i det förslag till ny rovdjursförvaltning som regeringen nästa vecka presenterar för riksdagen. Det enda som inte gått deras väg är att regeringen kan tänka sig en regelrätt inplantering av varg om inte den spontana naturliga invandringen skulle fungera, hur den nu skulle kunna göra det med urskiljningslös licensjakt.
Man kan verkligen fråga sig hur jägarna har kunnat få så stort inflytande på en så viktig fråga vilka arter som ska få jagas. Jägarens främsta intresse, att döda djur, går inte ihop med god förvaltning av t ex varg.
Svaret finns i det ständiga tjatet från Jägareförbundet, att glesbygdens människor lider under rovdjurtrycket. Regeringen har tagit ett felaktigt beslut på en bluff. Visst kan den jagande delen av glesbygdsbefolkningen ha vissa störningar på grund av vargen, men det är enbart när de jagar. I den normala vardagen får de vara glada om de någonsin får se en varg.
Myten om glesbygdsbefolkningens lidande har Jägareförbundet byggt upp under 25 år för att få gehör för sina outtalade krav att kunna skjuta bort vargen som tar deras älgar och hindrar dem från att jaga med löshund.
Ni politiker som går jägarnas intressen, åk ut i de skogar där vargen etablerat sina revir och ni kommer att upptäcka att där finns varken jägare eller glesbygdsbor. Det är skog så långt ögat når. Problemet är inte vargen, problemet är jägarna som klampar in i deras revir med hundar, vapen och suvar när det drar ihop sig till jakt.
Kanske det är dags att reglera jakten istället för att utöka tillstånden att döda fler arter. Förbjud jakt i de områden där det finns kända vargrevir, vilka är väl kartlagda av Grimsö. Och framför allt förbjud löshundsjakt. Då är alla de problem som jägarna pekar på ur världen.
Självklart ska vi inte ha vargar som inte håller sig i skogen, men dessa individer ska skyddsjagas och riktas mot rätt individer.
Med en licensjakt som nu planeras kommer jägarna att kunna rikta in sig på föräldraparen i reviren och därmed stoppa vidare föryngring i just det reviret. Blir det licens på låt oss säga 50 vargar i vinter kan jägarna halvera antalet revirmarkerande par bara under en säsong.
Sveriges jägare har tagit sig för stor plats i vår natur och i de politiska korridorerna, det är dags att ändra på det.
Vargens tid

De ledande miljöorganisationerna i Sverige uppmanar nu riksdagen att ge regeringen bakläxa på dess rovdjursförslag.
De som skrivit under uppmaningen är:

Lasse Gustavsson, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen
Ann Dahlerus, generalsekreterare Svenska Rovdjursföreningen
Lars Lindell, ordförande Sveriges Ornitologiska Förening
Sven Stenson, ordförande Djurskyddet Sverige

Du läser deras Öppna brev till riksdagen här: http://tinyurl.com/lkjggo

200 vargar på tok för få säger genetikexpert
Läs artikeln här: http://tinyurl.com/nuhe8o

Jägareförbundet: ”Vi har aldrig pratat om inplantering”

Pressmeddelande Jägareförbundet:
Svenska Jägareförbundet välkomnar regeringens nya rovdjurspolitik. Rovdjurspropositionen, som miljöminister Andreas Carlgren presenterade idag, speglar en bättre rovdjurspolitik, framför allt med ökat regionalt och lokalt inflytande samt sänkta nivåer för såväl varg- som lodjursstammarna.

- Äntligen kan vi få en långsiktigt hållbar rovdjursförvaltning, säger Torsten Mörner, förbundsordförande i Svenska Jägareförbundet.

Däremot är Jägareförbundet mycket kritiska till att plantera in varg, vilket föreslås i propositionen.

- Vi har endast talat om möljigheten att flytta vargar inom Sverige om den naturliga invandringen inte räcker för att komma till rätta med inaveln och för att kunna hålla en låg vargstam, men inte inplantera, säger Gunnar Glöersen, rovdjursexpert på Svenska Jägareförbundet.
Vad gäller lodjuren välkomnar vi att man gör en mera realistisk bedömning av lodjursstammen som ger större utrymme för jakt på lodjur i mellansverige, tillägger Gunnar Glöersen.

- Till vintern börjar vargjakten, konstaterar Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd. Jakten och den regionala förvaltningen kommer att öka möjligheterna till påverkan för de människor som berörs av rovdjur, fortsätter Torbjörn Lövbom.

- Den nya rovdjurspolitiken visar att man i högre grad lyssnat på Jägareförbundet som kan viltförvaltning och övriga som bor på landsbygden i rovdjursområden.
- Nu kan vi börja förvalta våra rovdjursstammar på ett klokare sätt.

Kommentar:
Jägareförbundet kan bara inte sluta använda befolkningen på landsbygden som gisslan för att få decimera Sveriges rovdjursstammar. Denna klyscha återkommer de hela tiden till, istället för att säga som det är: ”Vi vill kunna jaga med löshund, och vi vill inte dela med oss av våra älgar till vargen”.

Förbundet avslöjar också hur de på ett till synes otillbörligt sätt påverkat och deltagit i utformningen av förslaget – eftersom de så förvånat reagerar på att regeringen i sitt förslag ger utrymme för inplantering av varg från den finskryska stammen om inte den naturliga invandringen kommer att fungera.

Så här reagerar förbundets rovsjursexpert Gunnar Glöersen: ”Vi har aldrig pratat om att plantera in varg, bara flytta redan invandrade”.

Vaddå pratat om, Regeringen är väl inte styrd av vad Jägareförbundet pratat om, eller är den det!? Har ni suttit med när förslaget började ta form. Det ska bli intressant att höra fortsättningen varför Gunnar Glöersen är förvånad.

Torbjörn Lövbom går också ut med hög svansföring.

- Till vintern börjar vargjakten, säger han.

- Det har vi inte sett än, säger vi och tänker på Jägarförbundet i Dalarna som redan har gått ut med buskapet att man nu vill skjuta 100 vargar bara i Dalarna kommande vinter.

Det rimmar illa med Torbjörn Lövboms uttalande:

- Nu kan vi börja förvalta våra rovdjursstammar på ett klokare sätt. Jägareförbundet kan viltförvaltning.

Men då kan han inte syfta på förbundets medlemmar i Dalarna.

Flera av de uttalanden som Jägareförbundets företrädare gjort under fredagen visar klart och tydligt att Jägareförbundet, tvärt emot vad de själva anser, varken har kunskap eller empati för att på ett bra sätt ha inflytande på frågor som rör det vilda i Sverige. Miljöministern har sannolikt redan ångrat att han gått Jägareförbundet till mötes i många av de viktiga frågorna när det gäller våra rovdjur. Han satsade på 200 000 möjliga väljare men glömde bort alla oss andra. Och efter vintern kommer val.
Han måste snart göra klart för Jägareförbundet att det inte kommer att bli den masslakt på Sveriges vargar i vinter som medlemmarna redan har börjat förbereda sig inför.

Vargens tid

Regeringen öppnar för inplantering av ryskfinska vargar för att säkra vargstammen genetiskt

Regeringen öppnar för inplantering av varg. Det framgår av det förslag till ny rovdjursförvaltning som regeringen i dag fredag presenterade. Andra kontroverisiella förlag är att förvaltningen skall ges ökat regionalt ansvar och lokalt inflytande.
Men framför allt vill regeringen ha en begränsning av tillväxten av varg och att jakt tillåts redan i vinter. Men samtidigt skall det som blir kvar av vargstammen få en stärkt genetiska status.

I dag fredag presenterades huvuddragen i den proposition om ny rovdjursförvaltning som regeringen lägger fram till riksdagen nästa vecka.

- Vi presenterar nu en ny trovärdig rovdjurspolitik som tar hänsyn till både naturvårdsintressen och intressen från djurägare och andra berörda i områden med rovdjur. Vi vill lägga besluten närmare människorna som är berörda. Jaktbesluten ska inte tas vare sig i Bryssel eller i Stockholm utan ute i länen, säger miljöminister Andreas Carlgren.

- Sverige ska ha livskraftiga rovdjursstammar där respektive art finns inom sina naturliga utbredningsområden. Men vi måste genomföra åtgärder som ökar acceptansen för rovdjuren och därmed stärker förtroendet för rovdjurspolitiken, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Tillväxten av främst varg och lodjur har inneburit problem i synnerhet för tamdjursägare i Svealand och nedre Norrland där det är tätast mellan reviren. Ökningen av rovdjuren antal i kombination med brist på medborgarinflytande har lett både till misstroende för politiken och lägre acceptans för rovdjursfrågorna. Det ändrar regeringen på med de nya förslagen.

Propositionen innehåller bland annat:

Länsstyrelserna får ett utvidgat ansvar för förvaltningen av rovdjuren. Naturvårdsverket ska delegera till länsstyrelserna att fatta beslut om licensjakt och skyddsjakt efter rovdjur. För att delegera rätten att fatta beslut om skydds- och licensjakt ska det finnas en reproducerande stam av arten.

Varje länsstyrelse inrättar en viltförvaltnings¬delegation för rovdjursbeslut med landshövdingen som ordförande. Regeringens avsikt är att viltförvaltnings¬delegationerna ska vara sammansatta av politiska företrädare och representanter från olika samhällsintressen, exempelvis naturvårdsorganisationer, samhällsföreningar, byalag, markägarorganisationer och näringsföreträdare. Befogenheter, sammansättning och arbetsuppgifter för viltförvaltningsdelegationerna regleras i länsstyrelseinstruktionen.

Sverige delas in i tre rovdjursförvaltningsområden. Dessa ska avspegla de skilda förutsättningarna i rovdjursförvaltningen och fungera som samverkansorgan. Länsstyrelsernas beslut om inventeringsverksamhet samt förvaltning och jakt ska samordnas mellan länen i rovdjursförvaltningsområdena.

Tillväxten av varg begränsas och licensjakt tillåts redan kommande vinter. Vargstammen hålls på en nivå som långsiktigt skapar en större acceptans för vargen i vår fauna. Riksdagens etappmål (som motsvarar 20 föryngringar, dvs antalet kullar med valpar, och totalt cirka 200 vargar) förlängs fram till dess att konsekvenserna för boende och berörda i rovdjurstäta områden och vargstammens långsiktigt gynnsamma bevarandestatus har utvärderats. Tillväxten hålls på en lägre nivå genom beslut om begränsad licensjakt kompletterad med skyddsjakt av skadegörande individer. Jakt ska kunna påbörjas under vintern 2010. Jakten i vinter riktas mot de vargrevir med vargar som har inavelsproblem.

Naturvårdsverkets delegationsbeslut ska ta hänsyn till naturliga variationer, exempelvis att antalet föryngringar varierar från år till år, och därmed utgå från en populationsstorlek som inte överstiger 210 vargar.

Vargens genetiska status och förutsättningarna för en livskraftig stam stärks. Högst 20 vargar som ökar den genetiska variationen införlivas i den svenska populationen under de närmaste fem åren. I första hand kommer åtgärder för att underlätta naturlig invandring av varg att vidtas. Vidare avser regeringen skapa förutsättningar för flytt av naturligt invandrade vargar till området söder om renskötselområdet. Slutligen kommer även vargar med östligt ursprung, opåverkade av inavel, föras in i landet. För att åtgärderna mot en förbättrad genetisk situation i vargstammen ska vara framgångsrika bör licensjakt inte ske på genetiskt värdefulla vargar och deras avkomma.

Utvärdering med anledning av att etappmålet för varg och järv har uppnåtts. Konsekvenserna för boende och berörda i rovdjurstäta områden, stammarnas långsiktigt gynnsam bevarandestatus och åtgärderna för att stärka främst vargens genetiska status ska utvärderas. Utvärderingen sker genom tillsättandet av en grupp med bred representation av olika samhällsintressen och ska överlämnas till regeringen senast den 1 juli 2012.

Den nya förvaltning som regeringen föreslår är i linje med de riktlinjer om förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå som Europeiska kommissionen fastställde under 2008.

Här kan du hämta ett informationsblad:
http://www.regeringen.se/sb/d/11450/a/127177

Glesbygdsbefolkningen gisslan för vargjakt

Vargjakt redan 1 december i år!

Det beskedet gav moderaternas talesman i rovdjursfrågor, Bengt-Anders Johansson i måndags när han tillsammans med den värmländske riksdagsledamoten Jan-Evert Rådhström (M), värmländske EU-parlamentskandidaten Catarina Segersten Larsson (M) och Lennart Johannesson, ordförande för jägareförbundet i Värmland besökte en gård i Vägsjöfors i norra Värmland som i höstas förlorade tre får efter ett vargangrepp.

Det märktes att Lennart Johannesson var en av besökarna.

- Rovdjurstrycket påverkar människors sociala liv i vissa områden, sade Bengt-Anders Johansson.

Sannolikt utan att ha det minsta på fötterna i sin bedömning av det sociala livet i ett vargområde, men han har tydligen lyssnat på Lennart Johannesson.

Bengt-Anders Johansson (M)

För det är precis så här Jägareförbundet säger och sagt en långt tid nu för att få politikerna att lyssna och vädra lättköpta väljare.

Det som oroar är att politiker inte genomskådar jägareförbundets bluff, och låter den icke jagande befolkningen få tala för sig själv.

Visst påverkas den jagande befolkningen i områden med varg, men inte värre än att jägaren måste börja jaga på ett annat sätt, t ex att inte jaga med löshund. Kanske man kan säga att inskränkningar i jakten är påverkan på det sociala livet, men det är mycket i samhället som påverkar det sociala livet även för den som inte jagar och det får vi finna oss i. På samma sätt måste jägarna anpassa sin jakt till rådande förhållanden, svårare är det inte.

I övrigt under året då jakt inte är tillåtet torde inte vargens närvaro påverka jägarna socialt i någon större omfattning, om de nu inte mår dåligt av bara vetskapen om att vargen finns där ute i ”jägarens” skog och äter ”hans” älgar.

Den icke jagande befolkningen i glesbygd, jodå det finns sådan och den är i majoritet, har inga som helst sociala problem med att vargen finns någonstans därute i skogen. De flesta i glesbygd kommer aldrig att få se en varg, möjligen höra den. De områden vargen valt som revir är i det närmaste folktomma, bara några veckor om hösten i samband med älgjakten blir det lite liv och rörelse.

Det skulle vara intressant att följa med

Hur jakten skall gå till ville inte Bengt-Anders Johansson gå in på. Det får regeringens förslag visa när det presenteras nästa torsdag 4 juni. Och frågan är om ens regeringen vet hur den skall gå till. Miljöminstern sade för en tid sedan att antalet vargar ska frysas på nuvarande nivå, vilket innebär att de ca 150 vargar som nu fötts på försommaren ska dödas under kommande jaktsäsong. Se artikel nedan.

Det innebär jakt i samtliga vargrevir i landet, med stor risk att även föräldradjur kommer att dödas, vilket i förlängningen innebär att vi nästa år inte kommer att ha så många valpande par som riksdagen sagt att vi ska ha. Dessutom kan man fråga sig hur de vargar som vandrar in i norr ska kunna överleva när de förts ner till Mellansverige för att sprida sina friska gener till den genetisk handikappade svenska vargstammen.

Det känns som om någon måste tänka om. Eftersom det inte blir jägareförbundet måste det bli alla vi övriga och inte minst politikerna. Och åter finns anledning att fråga var de med skattepengar avlönade vargforskarna kanaliserar sina kunskaper. De om några borde gå in i debatten och förklara varför vargjakt i stor skala, med besluten tagna i den jägarstyrda länsstyrelsen, inte är acceptabel.

Det skulle vara intressant att ta med moderaternas talesman i rovdjursfrågor, Bengt-Anders Johansson, ut i ett vargrevir och be honom peka ut alla de människor som påverkas socialt av vargens närvaro.

Inte ens ordförande för jägareförbundet i Värmland Lennart Johannesson skulle han kunna peka på om han dök upp. Han bor ju nere i Karlstad om vi inte är felunderrättade. En stadsbo och jägare som blivit glesbygdsbefolkningens talesman och beskyddare, allt i syfte för att han och hans jägarkompisar ska få skjuta varg och andra rovdjur.

Det kan inte vara rimligt att jägarna i landet ska vara den grupp som med sitt särintresse ska bestämma vilka djur som ska få leva i våra skogar.

Vt

150 vargar måste skjutas årligen de närmsta åren

Vid ett möte med miljöminister Andreas Carlgren nyligen informerades Svenska Rovdjursföreningen och en rad andra organisationer kortfattat de förslag som regeringen tänker lägga i den rovdjursproposition som kommer i början av juni.

Förslagets viktigaste punkter:

Nuvarande stam på 200 vargar ska frysas

Masslakt på motsvarande de vargar som föds varje år – ca 150 djur

Redan invandrade vargar i norr ska flyttas söderut – samt göra det möjligt att plantera in varg utifrån Sverige

Lostammen ska decimeras i renskötselområdet utan att tillåta motsvarande ökning utanför detta område

Större regionalt inflytande på rovdjursjakten

Så här kommenterar Ann Dahlerus, generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen mötet:

”Av miljöminister Andreas Carlgrens påstådda ambition ”att föra de olika legitima intressena i rovdjurs debatten närmare varandra” är det svårt att se några spår i förslagen. Under mötet blev det klart att regeringen till 100% går på de uttalade krav som framförts av jägarorganisationerna och andra organisationer som vill ha mer rovdjursjakt och minska rovdjursstammarna.

Ann Dahlerus

Propositionen kommer att bli ett kraftigt bakslag för naturvården i Sverige och det mödosamma arbete som pågått under många år för att bygga upp livskraftiga rovdjurs stammar i landet. Förslagen för vargstammen är i det närmaste katastrofala och direkt oförenliga med kraven i EUs naturvårdslagstiftning som ska vara införlivad i den svenska lagstiftningen.

I korthet är förslagen att ett ”nytt” (?) etappmål införs för vargstammen som, enligt uppgift från miljöministern, förefaller vara detsamma som nuvarande etappmål. Vargstammens tillväxt ska stoppas – helt i enlighet med Jägareförbundets krav – och det ”överskott” av vargar som föds varje år ska skjutas bort genom licensjakt, vilket kommer att leda till snar och omfattande vargjakt i Sverige. För att legitimera detta ska man flytta redan invandrade vargar som en åtgärd för att förbättra den genetiska situationen, samt öppna för åtgärder för inplantering av vargar från andra områden. Det förra ska ske snarast, medan man avvaktar med att verkställa det senare, om jag uppfattat saken rätt. Miljöministern tycks fortfarande leva i tron att någon inflyttad varg i ett huj ordnar upp den genetiska situationen, och några andra skäl till att ha fler än ynka 200 vargar i landet tycks han inte vara förmögen att se.

Utöver detta ska lodjursstammen decimeras i renskötselområdet utan att motsvarande ökning ska behöva ske i övriga landet, vilket torde innebära att miniminivån underskrids.

Regionalt beslutsfattande om jakt på rovdjur (samtliga arter) införs och går längre än det förslag Naturvårdsverket presenterade i februari.”